Henrik Andersson Wibeck
I dagens värld är Henrik Andersson Wibeck ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och grupper. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom det vetenskapliga området, är Henrik Andersson Wibeck ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Under årens lopp har detta ämne genererat oändliga debatter och diskussioner, såväl som mängder av forskning och publikationer som har bidragit till att berika kunskapen om det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Henrik Andersson Wibeck och analysera dess betydelse i olika sammanhang, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta slagkraftiga och spännande ämne.
Henrik (Hindrich) Andersson Wibeck, född den 11 februari 1726 i Borås, död den 16 mars 1792 i Varberg, var en svensk målarmästare och kyrkomålare.
Biografi
Han var son till guld- och silversmeden i Borås Andreas Ormsson Wibeck och hans hustru Maria Israelsdotter Borgman och gifte sig 1756 med Maria Elisabet Hässle (1721-1781). Att Wibeck inte följde släkttraditionen och blev guldsmed, berodde på att han redan år 1727 blev faderlös, och att modern 1736 hade gift om sig med målarmästaren i Borås Ditlof Ross. Wibeck var lärling för styvfadern Ross 1739-1744. Han blev målarmästare i Göteborgs Stads Konst- och målareämbete 1756 och bosatte sig i Varberg som landmästare. Wibeck var som målare ganska naiv men besatt en viss konstnärlig förmåga främst när del gällde den dekorativa utformningen.
Även styvfarbrodern Johan Johansson Ross d.ä., hans barn Johan Johansson Ross d.y. och Maria Ross, gift Carowsky, samt måg Michael Carowsky var kyrkomålare.
Verk
- 1767 Stamnareds kyrka. Bemålning av tak och läktarbröstning. Försvunnet efter brand.
- 1774-1775 Hajoms kyrkaBemålning av tak, predikstol, läktare och eventuellt altaruppsats. Kompletterat 1850 av Theodor Mohme. Bevarat.
- 1777 Svartrå kyrka. Bemålning av tak, predikstol, läktare, altaruppsats och bänkar. Kompletterat 1801 av Jacob Magnus Hultgren. Bevarat.
- 1782 Gunnarps kyrka. Takmålning. Bevarat.
- 1783 Värö kyrka. Ej bevarat då kyrkan revs 1854.
- 1780-talet Torpa kyrka, Halland. Målning av kortak och sidokartuscher. Troligen utfört av Wibeck, trots att Jacob Magnus Hultgren nämns i kyrkoräkenskaperna.
- 1780-talet Okome kyrka. Takbemålning. Försvunnen då kyrkan revs 1890.
Referenser
- Hallbäck, Sven Axel (1947). Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige. Del I: Göteborgs Stads Konst- och målareämbete och dess verksamhetsområde
- Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. : Votum. sid. 249. Libris 21705493. ISBN 9789188435491
- Jansson, Bror (1965). Svartrå kyrka
- ”Guldsmedssläkten Wibeck i Borås”. Från Borås och de sju häraderna, Årgång 18. 1963
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 655, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293