I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Hjärtats saga, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. När vi fördjupar oss i denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Hjärtats saga, från dess ursprung till dess inverkan på världen idag. Vi kommer också att analysera de olika perspektiven som finns kring Hjärtats saga, vilket ger en balanserad och komplett bild av detta ämne. Dessutom kommer vi att undersöka hur Hjärtats saga har utvecklats över tid och hur det har påverkat olika områden i samhället. I slutändan syftar den här artikeln till att ge en bred översikt av Hjärtats saga och ge läsarna en djupare och mer robust förståelse av detta fascinerande ämne.
| Hjärtats saga | |
| Originalspråk | Svenska |
|---|---|
| Kompositör | Wilhelm Åström |
| Textförfattare | Alfred Hedenstierna ("Sigurd") |
| Övrigt | Kom ut som noter 1895 |
Hjärtats saga är en sång från 1892 av Wilhelm Åström med text av signaturen "Sigurd", det vill säga Alfred Hedenstierna. Sångtextens början, "Var skog har nog sin källa", uppges ibland som alternativ sångtitel.
Sången gavs ut i arrangemang för manskvartett 1892, och kom 1893 ut i en version för pianoackompanjemang och blev snabbt populär. Enligt Wilhelm Åströms änka skall källan som inspirerat Åström varit den som numera är en damm på Skogslyckans kyrkogård i Växjö. Andra uppgifter anger i stället den skulle vara en källa uppe på åsen vid Evedal.
Visan har spelats in i många versioner, av allt från Bertil Boo till Agnetha Fältskog, och även använts i flera svenska filmer, exempelvis Svenska Ords Att angöra en brygga 1965 och Luffaren och Rasmus 1955. Ingmar Nordström har spelat in Hjärtats saga på skivan med samma namn.