Hjalmar Selander
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Hjalmar Selander på olika aspekter av vardagen. Från dess inflytande på ekonomin till dess relevans i den kulturella sfären har Hjalmar Selander satt en betydande prägel på det samtida samhället. Genom fördjupad analys kommer vi att undersöka hur Hjalmar Selander har format social dynamik och skapat nya möjligheter och utmaningar. Sedan dess uppkomst har Hjalmar Selander väckt stort intresse och genererat passionerade debatter, vilket gör det avgörande att förstå dess betydelse och betydelse i dagens värld. Genom en helhetssyn försöker denna artikel belysa de olika aspekterna av Hjalmar Selander och dess inflytande på olika sfärer av mänskligt liv.
| Hjalmar Selander | |
 | |
| Född | 2 juli 1859 Fässbergs socken, Sverige |
|---|---|
| Död | 10 augusti 1928 (69 år) Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1876-1928 |
| Maka | Concordia Selander (1887-1928) |
| IMDb SFDb | |
Hjalmar Selander, född 2 juli 1859 i Fässbergs socken i Göteborgs och Bohus län, död 10 augusti 1928 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
Biografi
Efter att ha genomgått Mallanders teaterskola debuterade Selander på Stora teatern i Göteborg 1878 i rollen som Härved Boson i Bröllopet på Ulfåsa. Han verkade sedan på olika teaterscener, såsom Ölands landsortssällskap 1878–1883, Göteborgs teatersällskap 1883–1884, Nya teatern i Stockholm 1884–1885, Skotte-Sternvall 1885–1886, Engelbrecht 1886–1888, Nya teatern i Stockholm 1888–1889.
Hjalmar Selanders teatersällskap
År 1890 startade han ett eget teatersällskap som först framträdde på finländska scener, men som snabbt blev det främsta på teaterscenerna utanför Stockholm – en position som det bibehöll långt in på 1900-talet. På 1890-talet hade sällskapet, förutom dramatiken, även musikteater, främst operett men även opera, på repertoaren.
Hjalmar Selanders teatersällskap framträdde som så kallat stående sällskap i Malmö 1891–1896, i Stockholm 1900–1901 på Olympiateatern och 1909–1925 då Selander var chef för Nya teatern vid Järntorget i Göteborg. Där engagerade han flera skådespelare som senare kom att bli kända i större sammanhang såsom Lars Hanson, Karl Gerhard och Gösta Ekman.
Selanders sista scenframträdande ägde rum en månad före hans bortgång på Skansen som Onkel Bräsig i Livet på landet.
År 1945 fick han Hjalmar Selandersgatan i stadsdelen Kålltorp i Göteborg uppkallad efter sig.
Selander var hedersordförande i Svenska landsortens teaterledareförening från 1916.
Hjalmar Selander var son till lantbrukaren Anders Selander och gifte sig 1887 med skådespelerskan Concordia Hård.
Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Filmografi
- 1917 – Tösen från Stormyrtorpet
- 1919 – Herr Arnes pengar
- 1920 – Familjens traditioner
- 1920 – Mästerman
- 1928 – Gustaf Wasa del I
- 1928 – Gustaf Wasa del II
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1878 | Härved Bosson | Bröllopet på Ulfåsa Frans Hedberg |
Nya teatern, Göteborg | |
| 1888 | Lunding | Kärlek Edvard Brandes |
Vasateatern | |
| 1889 | Byråkraten Gustav von Moser |
Svenska teatern, Stockholm | ||
| 1889 | Godsägare Wardle | Mr. Pickwick Peter Raun Fristrup |
Svenska teatern, Stockholm | |
| 1889 | Eva Richard Voss |
Svenska teatern, Stockholm | ||
| 1927 | Mikael Adalbert | Det farliga året Rudolf Lothar och Hans Bachwitz |
Harry Roeck-Hansen | Blancheteatern |
| Aniceto | Socorros inackorderingar Miguel Ramos Carrión och Vital Aza |
Hjalmar Selander | Blancheteatern |
Regi
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1927 | Socorros inackorderingar |
Miguel Ramos Carrión och Vital Aza Översättning Karl August Hagberg |
Blancheteatern |
Bilder
-
Hjalmar Selander i pjäsen Gamla goda tiden.
Källor
- ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 29:e årgången , D F Bonnier, Göteborg 1928, s. 742
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, , red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 132
- ^ Hitta graven
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 maj 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-05-23/7115b/2. Läst 23 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-01-02/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-02/7506a/2. Läst 28 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-14/7542A/2. Läst 28 juli 2015.
- ^ ”Det farliga året”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22185&pos=38. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Socorros inackorderingar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22187&pos=40. Läst 7 april 2016.
- Svenskt porträttgalleri / XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister, s. 99, Hjalmar Selander
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924, s. 671f
- Teater i Sverige utanför huvudstaden. Stockholm: Svensk litteratur. 1948. sid. 128-143. Libris 1430588
Vidare läsning
- Rosenqvist, Claes: Hjalmar Selander i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
|