Hjalmar Siilasvuo
I dagens värld är Hjalmar Siilasvuo ett ämne som har fått stor aktualitet och väckt intresse hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Hjalmar Siilasvuo varit föremål för många debatter och diskussioner om dess inverkan på samhället, ekonomin och politiken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hjalmar Siilasvuo, från dess historiska betydelse till dess inflytande på den samtida världen. Vi kommer att analysera hur Hjalmar Siilasvuo har format vårt sätt att tänka, agera och förhålla oss till vår miljö och undersöka vilken relevans det har i den moderna världen. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att belysa detta fenomen och erbjuda en heltäckande bild av Hjalmar Siilasvuo och dess innebörd i det aktuella sammanhanget.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hjalmar Fridolf Siilasvuo, född Hjalmar Fridolf Strömberg den 18 mars 1892 i Helsingfors, död 11 januari 1947 i Limingo, var en finländsk general som ledde finländska trupper i vinterkriget, fortsättningskriget och lapplandskriget.
Som överste ledde Siilasvuo det finländska försvaret vid Kuhmo och i slaget vid Suomussalmi.
Under fortsättningskriget ledde han III Kåren i norra Finland 1941 och på karelska näset 1944. Efter freden med Sovjetunionen fick han kommandot över de finländska styrkorna vid lapplandskriget.
Den 21 december 1944 tilldelades han Mannerheimkorset.
Även hans son Ensio Siilasvuo var general i Finländska armén.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hjalmar Siilasvuo.
