I dagens värld är Hovstallmästare ett ämne som har genererat mycket intresse och debatt. Från dess ursprung till dess relevans idag har Hovstallmästare varit föremål för studier och forskning av experter inom olika discipliner. Dess inverkan på samhället, kulturen och ekonomin har varit betydande och dess inflytande har spridit sig globalt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hovstallmästare, från dess utveckling över tid till dess implikationer i den samtida världen. Vi kommer att analysera dess betydelse och reflektera över dess relevans i det aktuella sammanhanget, i syfte att ge en heltäckande och uppdaterad vision om detta ämne.
Hovstallmästare är idag en titel som bärs av chefen för H.M. Konungens hovstall. Den är även en hederstitel som utdelas av den svenske kungen. Tidigare fanns vid Kungliga Hovstaterna även en överhovstallmästare som hade högsta överinsyn över hovstallet. Vid hovstallen fanns förr flera stallmästare, och den av hovstallmästarna som var chef för hovstallet benämndes då förste hovstallmästare. Idag är överste Ulf Gunnehed hovstallmästare och chef för hovstallet.
Rangordning
Enligt rangordningen hade hovstallmästarna följande rang före 1909:
Sedan 1875 har hovstallmästare en uniform bestående av en ljusblå enkelknäppt vapenrock med vita passpoaler och en ståndkrage dekorerad med eklövsmönster. Till parad bärs epåletter, ett midjebälte med guldtofsar, samt bicorne med vit plym.
Mössa till daglig dräkt.
Daglig dräkt.
Paraddräkt.
Lista över hovstallmästare i Sverige
Detta är en icke-komplett lista över hovstallmästare. I en del fall var även hovstallmästaren chef för det statliga stuteriet vid Flyinge kungsgård.
1763-1769 Johan Henrik Sparfvenfeldt. Född 1698-04-18. Kammarherre 1721. Hovmarskalk, sedan hovstallmästare 1744. Död 1769-09-24.
1769-1772 Jakob Wattrang, (1720-1788), understallmästare, kammarherre, hovstallmästare 1762, hovmarskalk 1766. Överhovstallmästare hos konungen, avsked 1772.
1772-1791 Adolf Fredrik Lewenhaupt (1745-1791), greve, hovstallmästare 1771, överhovstallmästare 1772, 1774 kapten vid Bohusläns dragonregemente och major, 1779 överstelöjtnant vid Mörnerska husarregementet, 1781 överste, 1790 generalmajor.
1818-18XX? Claes Rålamb (1750-1826). Friherre, hovstallmästare, förste direktör för Kungliga Operan 1792-1798, förste hovstallmästare 1796, Överhovstallmästare 1818.
1771-17XX? Erik Filip Gammal Ehrenkrona, friherre, hovstallmästare 1769, förste hovstallmästare hos änkedrottning Lovisa Ulrika 1771 (Gustaf Elgenstiernas uppgift om hans död 1745-05-28, är ej kompatibel med övriga uppgifter, och bör vara ett skrivfel).
Underhovstallmästare och Icke-tjänstgörande hovstallmästare
Esbjörn Mårtensson (adlad Reutercrantz, egentligen Ryttarecrantz). Beridare vid kungliga stallet 1640. Hovstallmästare vid Ulvesunds och Strömsholms stallstat.
Arent eller Aron Reutercrantz (1632-1669), son till Esbjörn Mårtensson Reutercrantz.
1672 Mårten Reutercrantz (1635-1680), son till Esbjörn Mårtensson Reutercrantz. Han är mest känd för att han "lärde konung Karl XI att rida".
Esbjörn Reutercrantz (1630-talet-1717). Hovstallmästare vid Strömsholms och Ulvsunds stallstat 1669-07-13. Avsked 1714-04-29.
Gustaf Reutercrantz (1645-1676), stallmästare vid hovstallet, hovjunkare hos greve Oxenstierna. ihjälhuggen 1676-09-14 av lakejer och drängar efter ett långt fäktande.
1704 Carl Reutercrantz (1680-1753), son till Mårten Reutercrantz. Student i Uppsala 1688-01-04. Kammarherre och hovstallmästare, 1704-05-18.
Carl Gustaf Reutercrantz (1694-1734), sonson till Mårten Reutercrantz. Beridare vid hovstallet, stallmästare. Han beledsagade 1701 konung Carl XII över Dünaströmmen.
1775-1785? Jakob Nils Sparre af Rossvik (1754-1827), understallmästare hos änkedrottningen Lovisa Ulrika 1775. Avsked ur armen 1785.
1935–1946: Claës König (1885–1961), 1931 stallmästare vid hovet, från 1935 hovstallmästare hos Gustaf V.
1868-1870 Fredrik Salomon Albrekt Mauritz Posse (1820-1916), Hovstallmästare 1868-09-02. Chef för Ottenby stuteri 1870-11-25. Avsked ur krigstjänsten 1870.