I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj I riksdagen kallad, ett ämne av stor relevans och intresse idag. I riksdagen kallad är ett begrepp som genererat stor kontrovers och debatt inom olika sfärer, från det akademiska området till politikområdet och samhället i stort. Under åren har I riksdagen kallad spelat en grundläggande roll i hur vi uppfattar och förstår världen omkring oss, dess implikationer har varit djupgående och gett upphov till ett brett spektrum av olika åsikter och perspektiv. Genom en omfattande analys kommer denna artikel att försöka belysa komplexiteten och relevansen av I riksdagen kallad, undersöka dess historiska rötter, dess nuvarande effekter och dess projicering in i framtiden.
I riksdagen kallad är den fras som används för den namnform som Sveriges riksdags talman begagnar vid tilltal av ledamöter, där ett orts- eller gårdsnamn tillfogas till personens namn för att undvika förväxling.
Fram till riksmötet 1976/77 betecknades ledamöterna i riksdagen med herr, fru eller fröken samt efternamn. Eftersom flera ledamöter kunde dela samma efternamn tillfogades ofta orts- eller gårdsnamn för att ge erforderlig särskiljning.
Sedan riksmötet 1977/1978 betecknas ledamöterna istället med både för- och efternamn, men vid behov av särskiljning tillfogas ett orts- eller gårdsnamn. Kända exempel sedan 1977 är till exempel Göran Persson i Stjärnhov respektive Göran Persson i Simrishamn och Cecilia Wikström i Uppsala respektive Cecilia Wigström i Göteborg. För närvarande (2021) finns till exempel Jonas Andersson i Linköping och Jonas Andersson i Skellefteå.
I vissa fall har riksdagsmän efter en tid antagit riksdagens namnform som sitt eget namn. Ett exempel på detta är "Ernst Olsson i Staxäng" (1898–1967) som senare antog namnet Ernst Staxäng, ett annat är "Axel Pehrsson i Bramstorp" (1893–1954) som senare antog namnet Axel Pehrsson-Bramstorp.
Namnformen används i riksdagen, och återfinns därför i olika handlingar från riksdagens arbete, så kallade riksdagstryck. På senare tid har dessa digitaliserats och är tillgängliga via internet. I det vetenskapliga projektet Välfärdsstaten analyserad har nya metodologiska modeller använts, bland annat named-entity recognition (NER) för att lokalisera personnamn i texterna. Möjligheten hos namnformen "I Riksdagen kallad" att ge särskiljning har utnyttjats, samtidigt som svagheter i utformningen av det tryckta historiska materialet har identifierats.
Särskiljningen har inte alltid varit unik vid varje tidpunkt, och har i vart fall flera gånger återanvänts för nya ledamöter en senare tidsperiod. Nedan är en lista med några ledamöter som verkat under olika tidsperioder och haft likalydande beteckning "I riksdagen kallad":
| I riksdagen kallad | Riksdagsledamot med detta tilltalsnamn | Annan ledamot med samma tilltalsnamn |
|---|---|---|
| Almgren i Stockholm | Oscar Almgren | Fredrik Almgren |
| Andersson i Kolstad | Gustaf Andersson i Kolstad | Gösta Andersson i Kolstad |
| Andersson i Malmö | Carl Andersson i Malmö | Ebon Andersson |
| Andersson i Stockholm | Ebon Andersson | Sten Andersson |
| Beck-Friis i Harg | Joachim Tawast Beck-Friis | Carl Beck-Friis |
| Benedicks i Gysinge | Gustaf Benedicks | Bernhard Benedicks |
| Berg i Stockholm | John Berg | Oscar Berg |
| Berglund i Luleå | Fredrik Berglund | Frida Berglund |
| Branting i Stockholm | Hjalmar Branting | Georg Branting |
| Carlsson i Gävle | Carl Carlsson i Gävle | Arne Carlsson |
| Lindhagen i Stockholm | Carl Lindhagen | Albert Lindhagen |
| Nordström i Stockholm | Theodor Nordström | Johan Jakob Nordström |
| Nyström i Stockholm | Martin Nyström | Carl Nyström |
| Rettig i Gävle | Robert Rettig | John Rettig |
| Wijkander i Göteborg | Theodor Wijkander | August Wijkander |
| von Schwerin i Skarhult | Werner von Schwerin | Jules von Schwerin |