Ikonostas

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Ikonostas, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Med fokus på Ikonostas kommer vi att utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess potential för framtiden. Från dess första framträdande till dess relevans idag har Ikonostas varit föremål för pågående debatt och analys, och i denna artikel kommer vi att försöka belysa dess många aspekter. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i dess betydelser, implikationer och möjliga utmaningar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Ikonostas. Så om du är intresserad av att lära dig mer om detta ämne, följ med oss ​​på denna upptäckts- och reflektionsresa.

Ikonostas i Sankt Savas kyrka i Belgrad, Serbien.

Ikonostas (av grekiska ikon och stasisː "ställande") är en skärmliknande vägg som är täckt med ikoner och som är placerad mellan koret och församlingen inne i östortodoxa och östkatolska kyrkor. Koret i de östortodoxa kyrkorna kallas för bema.

Portar

Genom ikonostasen leder tre portar (det finns också ikonostaser med fem portar, som till exempel ikonostasen i Folkets frälsnings katedral i Rumänien, som är även världens största). Den mellersta, den kungliga porten, leder fram till altaret och är den förnämsta. Den högra leder till en sakristia, kallad diakonikon, och den vänstra leder till prothesis, ett litet rum, där nattvardsgåvorna tillreds inför gudstjänsten.

Ikonostasen i Folkets frälsnings katedral i Rumänien är världens största ikonostas.

Ikoner

En ikonostas brukar alltid ha en ikon på vänstra sidan av den kungliga porten föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet. På höger sida av den kungliga porten finns det en ikon föreställande Jesus. Exempel på andra peroner som förekommer är de tolv apostlarna, Johannes döparen, ärkeänglarna Gabriel och Mikael.

Material

En ikonostas kan vara gjord av sten, trä eller metall.

Bilder

Se även

Referenser

Noter

Externa länkar