Impediment

Idag är Impediment ett ämne av stor relevans och intresse i dagens samhälle. Fler och fler människor engagerar sig och oroar sig för Impediment, söker information, åsikter och råd om det. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Impediment på djupet, analysera dess olika aspekter och erbjuda ett heltäckande tillvägagångssätt som gör det möjligt för läsare att bättre förstå dess betydelse och konsekvenser. Från dess ursprung till dess genomslag idag är Impediment ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och genom denna artikel hoppas vi kunna ge en bred och detaljerad vision som hjälper till att berika kunskapen och förståelsen för detta ämne.

Impediment är mark som är olämplig för skogs- eller jordbruk, till exempel berghällar, myrar och fjäll.

Inom det svenska skogsbruket definieras all mark som har en lägre produktionsförmåga (bonitet) än 1 m3sk/ha och år som impediment. Inom det finländska skogsbruket reserveras termen för mark med lägre produktionsförmåga än 0,1 m3sk/ha och år, medan mark som kan producera 0,1–1,0 m3/ha och år klassificeras som tvinmark.

Inom jordbruket avses mark som är obrukbar för åkerbruk.

Begreppet används också i vidare betydelse inom stadsplanering och arkitektur för mark som blivit över efter exploatering.

Motsvarighet på finska är joutomaa. Engelska unstocked forest land, waste land och greyfield land, franska terrain inculte och danska udyrket skovareal är liknande begrepp, liksom stadsprärie.

Etymologi

Latin impedimentum av impedire, hindra, som är en avledning av pes, fot; alltså egentligen hinder för sättande av foten i vägen.

Se även

Referenser

  1. ^ Skogsencyklopedin: . Stockholm: Sveriges skogsvårdsförb. 2000. Libris 8375672. ISBN 91- 7646-041-X 
  2. ^ Kuusipalo, Jussi; Zilliacus Berndt (2000). Skogstyperna i Finland. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Libris 7850142. ISBN 952-13-0356-5 
  3. ^ Carl-Johan Gadd. 2000. Den agrara revolutionen 1700 - 1870. Tredje bandet i serien Det svenska jordbrukets historia.