I dagens värld är Ingeborg av Kiev ett relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Ingeborg av Kiev blivit ett ämne av allmänt intresse som har genererat heta diskussioner och passionerade debatter. Från dess uppkomst till dess utveckling idag har Ingeborg av Kiev lämnat en outplånlig prägel på historien, vilket gör det till ett ämne värt att utforska på djupet för att förstå dess verkliga omfattning och innebörd i dagens värld.
Ingeborg av Kiev | |
Född | 1100 Kiev |
---|---|
Död | 1137 |
Sysselsättning | Selskabsdame |
Make | Knut Lavard (g. 1117–, cirka) |
Barn | Kristin Knutsdotter (f. 1118) Margrethe Knudsdatter (f. 1129) Valdemar den store (f. 1131) |
Föräldrar | Mstislav I av Kiev Kristina Ingesdotter |
Släktingar | Maria Mstislavna av Kiev (syskon) Iziaslav II av Kiev (syskon) Malmfrid av Kiev (syskon) Rostislav I av Kiev (syskon) Eufrosyne av Kiev (syskon) Vladimir III Mstislavitj (syskon) |
Redigera Wikidata |
Ingeborg av Kiev, död efter 1137, var en dansk prinsessa, gift med Knut Lavard.
Dotter till furst Mstislav I av Kiev och Kristina Ingesdotter av Sverige, blev hon omkring år 1116 gift med den danske prinsen Knut Lavard. Äktenskapet arrangerades av hennes moster, Danmarks drottning Margareta Fredkulla. Hon försökte förhindra Knuts resa til gillet 1130, där han mördades. Hon födde sedan sonen Valdemar (Jan. 1131) postumt. Hon hade även döttrarna Margrethe, Kirsten och Cathrine. År 1137 ville hövdingen Christiern Svendsen efter Erik Emunes död utropa sonen till kung, men hon motsatte sig denna plan. Detta var sista tillfället hon nämndes.
Ingeborg fick följande barn: