Järnvägsfordon

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Järnvägsfordon, utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans genom historien. Från starten till idag har Järnvägsfordon utövat ett betydande inflytande på olika aspekter av livet, från kultur till teknik. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid, såväl som de utmaningar och kontroverser den har ställts inför under hela sin karriär. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att ta upp olika perspektiv på Järnvägsfordon, vilket ger en övergripande bild av dess betydelse i den samtida världen. Denna artikel försöker erbjuda en komplett och berikande titt på Järnvägsfordon, med syftet att fördjupa dess förståelse och dess implikationer för nuet och framtiden.

Loken räknas som spårfordon, här är ett gammalt ånglok
Även personvagnar räknas som järnvägsfordon. Här ett tåg i Malmö

Ett järnvägsfordon är ett rälsburet (järnväg, tunnelbana, spårväg, och så vidare) transportmedel. Det kan vara ett lok, en vagn eller något annat objekt avsett att rulla på spåret. Definitionerna skiljer sig något mellan olika spåranläggningar, beroende på vilken trafiksäkerhetsinstruktion som gäller. Det finns ingen knivskarp gräns mellan järnvägsfordon och spårvagnar eller tunnelbanevagnar. En spårvagn kan exempelvis vara mer eller mindre konstruerad för trafik på järnvägsspår, se duospårvagn.

I vissa fall kan två eller flera vagnar, exempelvis en motorvagn och en manövervagn, vara mer eller mindre fast ihopkopplade. Dessa betraktas då ofta som ett fordon.

Spårfordon är inte fordon enligt den svenska lagen om vägtrafikdefinitioner. Detta innebär bland annat att vanliga trafikregler inte gäller för spårvagnar. Andra länder har också motsvarande regler.

Exempel på spårfordon:

Referenser

Se även