Jacob Björkegren
I dagens värld har Jacob Björkegren fått avgörande relevans inom olika områden i det dagliga livet. Från dess påverkan på folkhälsan till dess påverkan på den globala ekonomin har Jacob Björkegren blivit ett oundvikligt samtalsämne. Genom historien har Jacob Björkegren spelat en grundläggande roll i samhället och format våra övertygelser, beteenden och beslut. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jacob Björkegren och dess inverkan på världen, analysera dess utveckling över tid och dess relevans i nuet. Genom djup och insiktsfull analys försöker vi belysa vilken roll Jacob Björkegren spelar i våra liv och hur det har kommit att definiera vår verklighet.
| Jacob Björkegren | |
| Född | 29 december 1752 Halna församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 september 1825 (72 år) Stockholms stad, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Bibliotekarie, lexikograf |
| Befattning | |
| Kunglig bibliotekarie (1807–) | |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Björkegren, född den 29 december 1752 i Halna socken i Västergötland, död den 14 september 1825, var en svensk biblioteksman, skriftställare och lexikograf.
Björkegren, vars far var kronofogde, blev 1772 student i Uppsala, ingick 1778 i kommerskollegium och kungliga biblioteket. I det sistnämnda verket befordrades han sex år därefter till ordinarie amanuens. År 1799, då kungliga bibliotekets nya stat fastställdes, blev Björkegren vice bibliotekarie samt fick 1807 fullmakt som kunglig bibliotekarie.
Jämte sin samvetsgranna och knappt lönade biblioteksverksamhet utövade han ett flitigt författarskap. Så utgav han flera årgångar av Uppfostringssällskapets allmänna tidningar, omarbetade och utgav 7:e upplagan av Tunelds Geografi öfver konungariket Sverige (1793-1794) liksom 4:e till och med 8:e upplagan av Regnérs Första begreppen af de nödvändigaste vetenskaper.
Bland hans egna arbeten intar Franskt-svenskt lexikon (1784-1786, 2:a upplagan 1795) ett framstående rum. Dessutom skrev Björkegren, merendels anonymt, en stor mängd uppsatser i tidskrifter och tidningar. Björkegrens egendomliga personlighet ("människohataren") och pessimistiska livsåskådning skildras av C.J.L. Almqvist i Jagtslottet.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Björkegren, Jakob, 1904–1926.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Björkegren, Jakob Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter
Vidare läsning
|