James Keiller (1867–1962)

I dagens värld är James Keiller (1867–1962) ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat intensiv debatt inom olika områden. Sedan dess uppkomst har James Keiller (1867–1962) fångat uppmärksamheten hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten, genererat motstridiga åsikter och väckt djupa reflektioner över dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på James Keiller (1867–1962) och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå detta fenomen och dess konsekvenser för framtiden.

För fadern James Keiller den äldre, se James Keiller (1836–1918).
James Keiller
James Keiller i sin civiluniform som kabinettskammarherre.
Född26 december 1867
Göteborg, Sverige
Död2 mars 1962 (94 år)
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård
Medborgare iSverige
Utbildad vidChalmers tekniska högskola
ETH Zürich
SysselsättningAffärsman
BarnFlory Gate (f. 1904)
FöräldrarJames Keiller
Redigera Wikidata

James (Jemmy) Keiller, född den 26 december 1867 i Göteborg, död 2 mars 1962, var en svensk industriman.

Biografi

Jemmy Keiller var son till James Keiller och Hilda Falck (1839-1927), och tog examen vid Chalmers tekniska institut. Han studerade även vid Polytechnikum i Zürich. År 1906 blev han överingenjör vid Göteborgs mekaniska verkstad och deltog i planläggningen av bolagets nya skeppsvarv, det blivande Götaverken. Han var även italiensk konsul från 1910 och kabinettskammarherre vid Kungliga Hovstaterna från 1922.

Keiller var ledamot i olika styrelser som Keillers park, Slöjdföreningens skola och var ordförande i Forsvik AB, Dubberöds AB och från 1915 i Göteborgs jaktsällskap.

James Keiller var gift med Alice Lyon (senare statsfru), dotter till konsuln John Lyon och Carolina Zachau. Deras dotter Flory Gate, var gift med glasdesignern Simon GateOrrefors i hans andra äktenskap.

Jemmy Keiller är begravd på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.

Han anges i några knappast tillförlitliga källor som egentligen son till kung Oscar II, uppgifter som underblåsts av hans porträttlikhet med Gustaf V. Han och Gustaf V var åtminstone goda vänner och umgicks sommartid på Särö.

Referenser

Noter

  1. ^ Döda 1958—1968 i Vem är det 1969
  2. ^ Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 528. Libris 12306123. ISBN 9789197624091 
  3. ^ Hitta graven: Göteborg
  4. ^ ”Historiska personer (genealogi)”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305004912/http://historiska-personer.nu/min-s/p56104c78.html. Läst 8 mars 2016. 

Tryckta källor