I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Jana-Gana-Mana, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos forskare, filosofer, vetenskapsmän och allmänheten. Jana-Gana-Mana har varit föremål för debatt och studier i århundraden, och dess relevans i dagens samhälle är obestridlig. Från dess inverkan på teknik och vetenskap, till dess implikationer på kultur och konst, har Jana-Gana-Mana visat sig vara ett mångfacetterat fenomen som förtjänar vår uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Jana-Gana-Mana, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande på den moderna världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Jana-Gana-Manas krångligheter!
Text | Rabindranath Tagore, 1911 | ||
---|---|---|---|
Musik | Margaret Cousins, 1919 | ||
Antagen | 24 januari 1950 | ||
Musikexempel | |||
|
Jana-Gana-Mana är Indiens nationalsång efter beslut av den konstituerande församlingen 1947–1950. Texten och musiken är skriven av den förste utomeuropeiske nobelpristagaren och frihetspoeten Rabindranath Tagore 1911. Den skrevs ursprungligen på bengali men översattes till hindi innan den antogs av parlamentet.
Svensk översättning:
Du är härskaren över folkets sinnen
Givare av Indiens öde
Namnet fyller hjärtat i
Punjab, Sind, Gujarat och Maratha
hos draviderna och Orissa och Bengalen
det ekar i Vindhyas och Himalayas berg
blandar sig med Yamunas musk och Ganga
och nynnas av vågorna i Indiska oceanen
De ber för din välsignelse och lovsjunger dig
Frälsningen för allt folket är i din hand
Du givare av Indiens öde
Segern, segern, segern är din.
Enligt samtida källor skulle hymnen vara skriven för att hylla George V, något som upphovsmannen själv alls ej kändes vid. Tagore skrev själv den 19 mars 1939: "I should only insult myself if I cared to answer those who consider me capable of such unbounded stupidity as to sing in praise of George the Fourth or George the Fifth as the Eternal Charioteer leading the pilgrims on their journey through countless ages of the timeless history of mankind."