I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska allt relaterat till Japans överhus. Från dess ursprung och utveckling till dess relevans idag, genom dess tillämpningar inom olika områden och dess påverkan på samhället. Genom en detaljerad analys kommer vi att ta en djupgående titt på Japans överhus, bryta ner dess huvuddrag och lyfta fram dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att lyfta fram de olika perspektiv och åsikter som finns kring Japans överhus, samt de möjliga framtida implikationer som de kan ha i olika aspekter av det dagliga livet. Med den här artikeln strävar vi efter att erbjuda en komplett och berikande översikt av Japans överhus, för att ge våra läsare en bredare och mer solid förståelse av detta ämne.
Japans överhus 参議院, sangiin | |
Ledning | |
---|---|
Talman i överhuset | Hidehisa Otsuji (LDP) sedan 2022 |
Vice talman i överhuset | Hiroyuki Nagahama (CDP) sedan 2022 |
Struktur | |
Antal platser | 248 (varav 148 direktvalda) |
Val | |
Senaste valet | 2022 |
Mötesplats | |
Japans parlamentsbyggnad, Tokyo | |
Webbplats | |
Sangjin |
Japans överhus (japanska: 参議院, sangiin) är överhuset i Japans parlament.
Kammarens ledamöter väljs antingen genom personval i valkretsar eller genom nationella partival. Sedan valet 2022 finns 148 ledamöter valda i valkretsar, efter att denna kategori dessförinnan räknat 145 ledamöter. Ledamöterna som valts via nationella partival är 100 stycken.
Mandatperioderna för ledamöterna är sex år långa, där hälften väljs vart tredje år. Underhuset har den största makten i Japans parlament, men ändringar av grundlagen kräver 2/3 majoritet i både under- och överhus. Om under- och överhuset inte kan enas i valet av ny premiärminister, avgör rösten i underhuset. Likaså avgör rösten i underhuset – efter 30 dagars väntan – ifall de båda kamrarna har olika åsikter vid godkännande av statsbudget.
Till skillnad mot underhuset kan överhuset inte upplösas.