I den här artikeln ska vi utforska Jaroslav I av Kiev, ett ämne som har väckt både intresse och debatt de senaste åren. Jaroslav I av Kiev har varit föremål för studier och forskning inom olika discipliner, och dess inverkan på samhälle och kultur är obestridlig. Genom historien har Jaroslav I av Kiev spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, och dess inflytande fortsätter att vara relevant idag. I denna mening är det väsentligt att kritiskt och objektivt analysera fenomenet Jaroslav I av Kiev, dess implikationer och dess möjliga återverkningar i vår samtida värld.
Jaroslav I av Kiev | |
Född | Novgorod |
---|---|
Död | 20 februari 1054 Vysjhorod, Ukraina |
Begravd | Sofiakatedralen i Kiev |
Medborgare i | Kievriket |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Prince of Rostov (987–1010) Grand Prince of Novgorod (1010–1034) Furste av Kiev (1016–1018) Furste av Kiev (1019–1054) | |
Maka | Ingegerd Olofsdotter |
Barn | Ilja Jaroslavitj Volodymyr Jaroslavytsj (f. 1020) Elisabet av Kiev (f. 1022) Anastasia av Kiev (f. 1023) Iziaslav I av Kiev (f. 1024) Anna av Kiev (f. 1025) Svjatoslav II av Kiev (f. 1027) Vsevolod I av Kiev (f. 1030) Vyacheslav Yaroslavich (f. 1036) Igor Yaroslavich (f. 1036) Agata (f. 1100) |
Föräldrar | Vladimir I av Kiev |
Släktingar | Maria Dobroniega av Kiev (syskon) |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Jaroslav I (ukrainska: Ярослав, ryska: Ярослав) av Kiev, kallad Jaroslav den vise, född cirka 978, död 20 februari 1054, var storfurste av Kievriket från år 1019 till år 1054; och furste över Novgorodriket. Han var näst äldste son till Vladimir I av Kiev och Rogneda av Polotsk (andra uppgifter säger Anna av Bysans). Hans regeringstid räknas som Kievrikets guldålder.
Efter faderns död 1015 kämpade Jaroslav länge med sina bröder om tronen, och sökte bland annat stöd hos sin blivande svärfar Olof Skötkonung och blivande svåger Anund Jakob i Sverige. Under hans styre blomstrade kulturen och den militära makten ökade markant.
Efter att ha besegrat sin äldre bror/halvbror/adopterade bror, Svjatopolk, som efterträtt fadern och 1016-19 med polskt stöd försökte återvinna sin tron, blev Jaroslav obestridd storfurste i Kiev och herre över hela det dåvarande Rutenien.
Jaroslavs verksamhet var mest riktad åt väster. De katolska och ortodoxa kyrkorna var ännu inte officiellt och för alltid åtskilda. Därför kunde hans döttrar gifta sig med franska, polska, ungerska kungar och furstar och hans söner med tyska greve- och hertigdöttrar. I väster återställde han de riksgränser som Vladimir hade utstakat. Han tryggade även gränserna mot nordväst, stred mot jatvinger, litauer, letter, ester, jamer och tvingade dem till att underkasta sig eller betala tribut. På ett av dessa tåg anlade han en borg emot esterna och kallade den Jurjev efter sitt kristna namn Jurij (Georg). Det är det senare Dorpat.
Annars sysslade den "bokälskande" fursten, som fick tillnamnet "den vise", med att utbreda kristen tro och sprida upplysning. Han lät kopiera avskrifter av kyrkoslaviska texter och dela ut dem till kyrkorna, lät undervisa barn och bygga kyrkor som Sofiakatedralen i Kiev. Under Jaroslavs tid blev också den förste ryssen metropolit i Kiev (1051) och grunden lades för det ryska klosterväsendet.
Gift 1019 med Ingegerd Olofsdotter av Sverige.
Företrädare: Svjatopolk I |
Regenter av Kievriket 1019–1054 |
Efterträdare: Izjaslav I av Kiev |