Johan Erik Rydqvist
I dagens värld är Johan Erik Rydqvist en fråga som blir allt mer aktuell i samhället. Med tiden har Johan Erik Rydqvist blivit en grundläggande aspekt i människors dagliga liv, som påverkar deras beslut och handlingar. Sedan Johan Erik Rydqvist har det utvecklats och anpassats till nya trender och teknologier, och blivit ett ämne av gemensamt intresse för en mängd olika människor. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Johan Erik Rydqvists inverkan på dagens samhälle och hur det har fått betydelse genom åren.
| Johan Erik Rydqvist | |
 | |
| Född | 20 oktober 1800 Göteborgs garnisonsförsamling |
|---|---|
| Död | 17 december 1877 (77 år) Klara församling, Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Översättare, bibliotekarie, språkvetare |
| Befattning | |
| Stol nummer 5 i Svenska Akademien (1849–1877) Kunglig bibliotekarie (1858–1865) | |
| Släktingar | Carl Rydqvist (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Lundbladska priset (1828) | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Erik Rydqvist, född 20 oktober 1800, död 17 december 1877, var en svensk språkforskare, bror till Karl Magnus Rydqvist.
Liv
Rydqvist var ledamot av Svenska Akademien 1849–1877 och kunglig bibliotekarie 1843–1858. Rydqvist invaldes 1856 som ledamot nummer 526 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han utgav Svenska språkets lagar (fem delar, 1850–1874), med en sjätte del av Knut Fredrik Söderwall.
Skrifter (urval)
- Framfarna dagars vittra idrotter i jemförelse med samtidens (Stockholm, 1828)
- Djurgården förr och nu (Stockholm, 1833) Fulltext
- Nordens äldsta skådespel (1836)
- Resa i Tyskland, Frankrike och Italien (Stockholm, 1838)
- Svenska språkets lagar: kritisk afhandling (Norstedts, 1850–1874)
- Svenska Akademiens ordbok: historiskt och kritiskt betraktad (1870)
- Bidrag till Kongl. Bibliothekets historia under min tjenstetid: anteckningar (efter det i Kungl. biblioteket förvarade manuskriptet utg. av Einar Sundström, Kungl. biblioteket, 1926)
- Johan Erik Rydqvists självbiografi (Norstedts, 1936)
Översättningar (urval)
- Götha konungarne Götriks och Rolofs historia (Gautreks saga) (öfwersatt fr äldsta göthiska språket af J.E.R., Stockholm, 1824)
- Thomas Moore: Irländska melodier och dikter af Thomas Moore och en saga af Novalis jemte en af öfversättaren lemnad charakteristik öfver förstnämnde skald (Stockholm, 1825)
- Washington Irving: New-York's historia från verldens begynnelse intill holländska väldets slut (Stockholm, 1827)
- Ålderdom och dårskap.
Litteratur
- Nils Linder: Johan Erik Rydqvist: minnesteckning (1878)
- Theodor Wisén: Minnesteckning öfver Johan Erik Rydqvist: inträdestal i svenska akademien (Norstedts, 1879)
- Carl Santesson: Johan Erik Rydqvist, kritikern och publicisten (Gebers, 1944)
- B. v. Beskows och J. E. Rydqvists brevväxling (utg. av Torgny Höjer, Stockholm, 1947–1958)
| Företrädare: Adolf Ivar Arvidsson |
Riksbibliotekarie 1843–1858 |
Efterträdare: Gustaf Edvard Klemming |
Källor
Noter
- ^ Johan Erik Rydqvist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
- ^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/12 (1874-1885), bildid: 00008151_00104, sida 102, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 26 juli 2020.
- ^ Svenskagravar.se, Rydqvist, Johan Erik, läs online, läst: 24 juli 2020.
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 115596070, läst: 10 juni 2020.
- ^ läst: 20 juli 2020.
- ^ Karl Warburg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag, 1904, s. 194, läs online, läst: 26 juli 2020.
- ^ Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar i Projekt Runeberg
Vidare läsning
- Gösta Holm: Johan Erik Rydqvist i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Externa länkar
- Rydqvist, 1. Johan Erik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Johan Erik Rydqvist (1800-1877) hos Litteraturbanken
- Rydqvist, Johan Erik i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| ||||||||
|