Johannes Linnankoski
I mänsklighetens historia har Johannes Linnankoski spelat en grundläggande roll i samhällets utveckling och utveckling. Sedan starten har Johannes Linnankoski fångat människors uppmärksamhet och fantasi och inspirerat till alla typer av upplevelser, känslor och reflektioner. Oavsett om det beror på dess inverkan på populärkulturen, dess inflytande på det vetenskapliga området eller dess relevans i världspolitiken, har Johannes Linnankoski satt en outplånlig prägel på historien. I den här artikeln kommer vi att utforska den roll som Johannes Linnankoski har spelat över tid och hur det har format mänsklighetens gång i olika aspekter.
| Johannes Linnankoski | |
 | |
| Född | Vihtori Johan Peltonen 18 oktober 1869 Askola, Finland |
|---|---|
| Död | 10 augusti 1913 (43 år) Helsingfors |
| Andra namn | Johannes Linnankoski |
| Medborgare i | Storfurstendömet Finland |
| Sysselsättning | Författare, journalist, översättare |
| Noterbara verk | Sången om den eldröda blomman |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Linnankoski egentligen Juhani Vihtori Peltonen, född 20 oktober 1869 i Askola, Nyland, Finland, död 10 augusti 1913 i Helsingfors, Finland var en finsk författare, som skrev såväl prosa som dramatik. Han skildrade främst finskt allmogeliv. Den välkända Sången om den eldröda blomman är en mycket romantisk berättelse om en timmerflottares kärleksliv.
Asteroiden 7416 Linnankoski är uppkallad efter honom.
Biografi
År 1895 startade Linnankoski den första finskspråkiga tidningen på den nyländska landsbygden, Uusimaa (det finska namnet på Nyland), i Borgå. Han var dess chefredaktör fram till 1899. Han skrev ett stort antal politiska och sociala inlägg. Han var också aktiv i Östra Nylands kultur- och föreningsliv och var med om att grunda banken i Borgå, den finskspråkiga skolan och jordbrukssällskap. Han var också en av grundarna av Finnbys folkskola.
1938 uppfördes ett museum för att hedra Linnankoskis författarskap, invid en bastubyggnad där Linnankoski enligt sägnen ska ha fötts.
Bibliografi (svenska översättningar)
- Ikuinen taistelu (1903)
- Den eviga striden: skådespel (översättning Holger Nohrström, 1904)
- Pakolaiset (1908)
- Flyktingarna: en bonderoman (översättning Holger Nohrström, Bonnier, 1913)
- Flyktingarna: bonderoman (översättning Johan Jakob Huldén, LT, 1955)
- Laulu tulipunaisesta kukasta (1905)
- Sången om den eldröda blomman (översättning Bertel Gripenberg, 1906)
- Sången om den elröda blomman (översättning Erik Björkbro, Union, 1928)
- Taistelu Heikkilän talosta(1907)
- Kampen om Heikkilä gård och andra noveller (översättning Holger Nohrström, 1916)
- Simson ja Delila (pjäs, 1911)
- Simson och Delila (översättning Hagar Olsson, Bonnier, 1919)
- Jeftan tytär (1911)
- Jeftas dotter: poem i en akt (översättning Hagar Olsson, Bonnier, 1919)
Källor
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, Johannes Linnankoski, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Johannes Linnankoski.
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
- ^ ”Linnankoski, Johannes”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4589-1416928957195
- ^ ”Minor Planet Center 7416 Linnankoski” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7416. Läst 23 juni 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Johannes Linnankoski.- Verk av Linnankoski i fulltext hos Projekt Gutenberg (finska och engelsk översättning)
- ”Linnankoski, Johannes”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4589-1416928957195
