I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av John Wallis och hur den har påverkat olika områden i samhället. Sedan dess uppkomst har John Wallis väckt stort intresse och genererat relevanta diskussioner kring dess betydelse. Genom historien har John Wallis varit en källa till studier och reflektion, och dess inflytande har markant präglat utvecklingen av olika discipliner. I denna mening är det relevant att analysera hur John Wallis har utvecklats över tid och vad dess roll har varit i att forma den verklighet vi lever i. Dessutom kommer vi att ta upp de olika perspektiven och åsikterna kring John Wallis, för att förstå dess verkliga dimension och omfattning. Genom en djup och objektiv analys försöker den här artikeln erbjuda en heltäckande vision av John Wallis och dess implikationer idag.
John Wallis | |
Född | 23 november 1616 Ashford, Kent |
---|---|
Död | 28 oktober 1703 Oxford, England |
Forskningsområde | Matematik |
Institutioner | Queens' College, Cambridge Oxfords universitet |
Alma mater | Emmanuel College, Cambridge |
Doktorandhandledare | William Oughtred |
Nämnvärda studenter | William Brouncker |
Känd för | Wallis produkt |
John Wallis, född 23 november 1616 i Ashford Kent, död 28 oktober 1703, var en engelsk matematiker som anses vara en av grundarna till infinitesimalkalkylen. Han införde symbolen ∞ för oändligheten och har fått asteroiden 31982 Johnwallis uppkallad efter sig.
John Wallis var det tredje barnet till pastor John Wallis och Joanna Chapman. 1631 fick han sin första kontakt med matematik och han tyckte om ämnet, men studiet av matematik var inte särskilt akademiskt vid den tiden, det var framförallt köpmän, sjömän och lantmätare som lärde sig matematik. 1632 skickades han till Emmanuel College, Cambridge för att studera till läkare, men hans intresse låg i matematiken. 1640 tog han sin master of arts-examen och blev präst. Mellan åren 1643 och 1649 var han skrivare vid Westminstersynoden.
Wallis hade under denna tid även arbetat som kryptograf åt det parlamentariska partiet. Förutom att avkoda meddelanden från rojalisterna förespråkade Wallis även användningen av kryptometoder med utbytbara nycklar, en metod som var säkrare än den enklare och mer använda idén om en hemlig algoritm.
1643 åkte Wallis till London och blev del av den grupp av vetenskapsmän som senare skulle utvecklas till Royal Society. Wallis kunde nu börja fokusera mer på matematik och började snart publicera egna matematiska avhandlingar. 1649 tilldelades Wallis Savilian Chair of Geometry vid Oxfords universitet och han arbetade med matematik nästan kontinuerligt ända fram till sin död.
Wallis gjorde betydande bidrag till trigonometri, infinitesimalkalkyl, geometri och oändliga serier.
1655 publicerade Wallis en avhandling om kägelsnitt som är den tidigaste boken där kägelsnitten definieras som andragradskurvor.
Den viktigaste av Wallis böcker var Arithmetica Infinitorum som publicerades 1656, där han utvecklar Descartes och Cavalieris analysmetoder. I boken bestämmer Wallis arean som innesluts mellan en kurva , x-axeln och någon axel . Även Wallis produkt presenteras:
|