Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Josef Terboven, som har varit föremål för intresse och debatt genom åren. I dagens samhälle spelar Josef Terboven en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet, och påverkar allt från hur vi förhåller oss till andra till våra beslut på en personlig och professionell nivå. Detta ämne har väckt nyfikenhet hos akademiker, specialister och allmänheten på grund av dess relevans idag. Utefter dessa linjer kommer olika synpunkter och förhållningssätt på Josef Terboven att utforskas, i syfte att ge ett komplett och berikande perspektiv som gör att läsaren bättre förstår vikten av detta ämne i dagens samhälle.
Josef Terboven | |
Josef Terboven år 1942. | |
Född | Josef Antonius Heinrich Terboven 23 maj 1898 Essen, Rhenprovinsen, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
---|---|
Död | 8 maj 1945 (46 år) Skaugum utanför Oslo, Norge |
Nationalitet | Tysk |
Känd för | Rikskommissarie i Norge 1940–1945 |
Josef Antonius Heinrich Terboven, född 23 maj 1898 i Essen, Tyskland, död 8 maj 1945 i Skaugum utanför Oslo, Norge, var en tysk nazistisk politiker. Han var Gauleiter i partidistriktet Essen från 1928 till 1945 och rikskommissarie i det ockuperade Norge från 1940 till 1945.
Terboven deltog i första världskriget som krigsfrivillig och var vid dess slut löjtnant i reserven. Han studerade därefter juridik och statsvetenskap vid universiteten i München och Freiburg men avlade ingen examen. Han blev banktjänsteman 1925.
Han inträdde i NSDAP 1923 med medlemsnummer 25247. I november samma år deltog han i ölkällarkuppen i München. Terboven gjorde karriär inom det nationalsocialistiska partiet från att ha varit stadsdelsledare till att så småningom bli Gauleiter (politisk ledare för ett av Tredje rikets 31 partidistrikt) i Essen. Han utsågs till ledamot av den tyska riksdagen 1930 och till överpresident (Oberpräsident) i Rhenprovinsen 1935.
Dagen efter den tyska invasionen i Norge den 9 april 1940 utropade sig den inhemske ledaren för Nasjonal Samling, Vidkun Quisling, till statsminister, men redan efter två veckor ersattes han genom att Adolf Hitler utsåg Terboven till rikskommissarie i Norge. Detta innebar att han i princip hade oinskränkta befogenheter. Under Terbovens tid som rikskommissarie var Fritz Schlessmann ställföreträdande Gauleiter i Essen. Hitler hyllade Terbovens repressiva styre i sina bordssamtal 1942.
Den 8 maj 1945 kapitulerade Tyskland och samma dag begick Terboven självmord genom att spränga sig till döds i en bunker i Skaugum utanför Oslo.
|