Jules Massenet
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Jules Massenet. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt nyfiken på att lära dig mer om det, kommer den här artikeln att förse dig med relevant och provocerande information om Jules Massenet. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att utforska alla vinklar av detta spännande ämne. Förbered dig på att ge dig ut på en upptäcktsresa och lärande som ger dig ett nytt perspektiv på Jules Massenet.
| Jules Massenet | |
.jpg) | |
| Född | Jules Émile Frédéric Massenet 12 maj 1842 Montaud |
|---|---|
| Död | 13 augusti 1912 (70 år) Paris |
| Begravd | Égrevilles begravningsplats |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Conservatoire de Paris Lycée Saint-Louis  |
| Sysselsättning | Kompositör, pianist, librettist, universitetslärare, musikvetare, musikpedagog, organist |
| Befattning | |
| Ordförande, Académie des Beaux-Arts (1910–1910) Ordförande, Institut de France (1910–1910) | |
| Arbetsgivare | Conservatoire de Paris |
| Noterbara verk | Werther, Manon, Don Quichotte, Cendrillon, Thaïs och Hérodiade |
| Maka | Ninon de Gressy (g. 1866–) |
| Barn | Juliette Massenet (f. 1868) |
| Föräldrar | Alexis Massenet |
| Utmärkelser | |
| Prix de Rome (1863) Resident på Villa Medici (1864) Storofficer av Hederslegionen (1900) Leopoldorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jules Émile Frédéric Massenet, född 12 maj 1842 i Montaud (numera en stadsdel i Saint-Étienne), död 13 augusti 1912 i Paris, var en fransk kompositör, främst av operor.
Biografi
Massenet gjorde snabb karriär i Paris. Han började som pianist och vann som sjuttonåring första pris i musikkonservatoriets pianoklass. Därefter satsade han på komposition. När han erhållit stora Rompriset för sin kantat David Rizzio 1863 fick han möjlighet att studera utomlands, bland annat i Italien i tre år.
Vid återkomsten fick han en opéra comique La grand' tante uppförd, men de följande åren ägnades främst åt orkester- och oratoriemusik och skapade det dramatiska oratoriet Marie-Magdeleine. Han skapade även sju orkestersviter av vilka Måleriska scener (franska: Scénes pittoresques) och Bilder från Elsass (franska: Scénes Alsaciennes) ofta spelas.
1884 utkom operan Manon som gjorde Massenet till sin tids mest firade operakomponist i Frankrike. Sedan följde en rad operor, bland andra Le Cid 1885, Werther 1891 och Thaïs 1894.
Massenet var uppenbart eklektisk och har ofta växlat tonspråk, men ändå åstadkommit flera uppskattade verk.
Verk
Referenser
- Rabe, Julius (1943). Radiotjänsts operabok : tolv operor beskrivna för radiolyssnarna. 3. Stockholm: Radiotjänst. sid. -220. Libris 1804542
- Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 840-841 (Del 3). Libris 8198860
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, Jules Massenet, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Jules Massenet, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.
- ^ Grove Music Online, Oxford University Press, ISBN 978-1-56159-263-0, läs online.
- ^ Massenet, Jules Emile Frédéric, The Encyclopædia Britannicа.
- ^ Massenet, Jules Emile Frédéric, The Encyclopædia Britannicа.
- ^ Musicalics, läst: 5 april 2022.
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ läs online, www.villamedici.it .
- ^ läs online, www2.culture.gouv.fr .
Externa länkar
- International Music Score Library Project har fria noter av Jules Massenet.
- Jules Massenet på Discogs (engelska)
|