Kanon (fiktion)
I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Kanon (fiktion) har haft på olika aspekter av det samtida samhället. Sedan dess uppkomst har Kanon (fiktion) genererat debatter, kontroverser och betydande förändringar inom olika områden. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Kanon (fiktion) har påverkat politik, ekonomi, kultur, teknik och andra viktiga aspekter av vårt dagliga liv. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i det förflutna, nuet och framtiden för Kanon (fiktion), för att bättre förstå dess utveckling och dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Denna artikel syftar till att erbjuda en heltäckande och djupgående vision av Kanon (fiktion), med syftet att ge läsaren en bredare och berikande förståelse av detta fenomen.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kanon, då termen används om berättande verk, omfattar de verk som utspelar sig inom ett fiktivt universum, och som av upphovsmannen själv eller fansen fått särskild status: de räknas som den "riktiga" historien i det fiktiva universumet. Ett verk som tillhör kanon är kanoniskt. Begreppet kanon kommer från den kristna kyrkan.
Ett exempel på kanonisk fiktion är de fyra romaner och femtiosex noveller som utgör Arthur Conan Doyles samlade Sherlock Holmes-produktion. Ett verk som utspelar sig i samma uppdiktade verklighet som andra berättelser, men som inte beaktas med samma status inom det fiktiva universumet benämns apokryf. Exempel på apokryfisk fiktion är Ellery Queens Sherlock Holmes-historia En studie i skräck. Även om Sherlock Holmes förekommer i Queens berättelse, anses den inte berätta något som verkligen hände den figur som Conan Doyle hittade på. En vanligt förekommande form av apokryfisk fiktion är fanfiction.
Kanon används ofta för att förklara vilken historia som är den riktiga, såvida samma påhittade figur förekommer i flera, varandra motsägelsefulla berättelser. Man kan då bestämma sig för att en viss version är den som ska räknas som "riktig".
Termerna kanon och apokryf är hämtade från teologin, där de avser statusen på religiösa urkunder. Precis som inom olika religioner, kan det beträffande fiktiva historier förekomma debatter kring vilka berättelser som skall anses vara kanoniska.