I dagens värld har Kapitaltäckning blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen, dess relevans i historien eller dess potential för framtiden, har Kapitaltäckning fångat uppmärksamheten hos individer från alla samhällsskikt. Från akademiker till underhållningsälskare till proffs från olika områden, alla verkar finna något värde i att ytterligare utforska och förstå fenomenet Kapitaltäckning. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i olika aspekter och perspektiv kring Kapitaltäckning, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kapitaltäckning är ett mått som används i regelverk för bank- och försäkringsföretag rörande hur stort belopp som måste sättas av för att trygga verksamhetens möjlighet att leva upp till sina åtaganden.
En bank som lånar ut pengar måste exempelvis se till att ett visst belopp finns säkerställt och tillhanda om motparten (den som fått lånet) fallerar, det vill säga inte väntas kunna betala tillbaka sin skuld.
Kapitaltäckningsgraden räknas fram genom att kapitalbasen divideras med de (riskvägda) tillgångarna.