Karl Collan
Idag är Karl Collan ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin relevans inom den sociala, politiska, kulturella och ekonomiska sfären har Karl Collan blivit en ständig närvaro i våra liv. Oavsett om det är genom tekniska framsteg, förändringar i regeringens politik eller helt enkelt dess inverkan på hur vi interagerar med varandra, fortsätter Karl Collan att vara ett ämne för intresse och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan och betydelse av Karl Collan i dagens samhälle, och hur dess inflytande har format vår nutid och framtid.
Karl Collan, född 3 januari 1828 i Idensalmi, död 12 september 1871 i Helsingfors, var en finländsk tonsättare, skriftställare och biblioteksman. Han var bror till Fabian Collan och gift med Maria Collan.
Collan komponerade främst sånger med pianoackompanjemang till ord av finländska författare som Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius. Hans första musikhäfte utkom 1847. Hans sånger i romantisk stil blev mycket populära, och hans Vasa marsch och Savolaisen laulu blev landskapssånger och har även upptagits som militärmarscher. Collan påbörjade 1869 den i många häften utkomna sångsamlingen Det sjungande Finland, och grundlade Litterär Tidskrift (1863–1865). Han skrev även flera arbeten omkring den finländska folkdiktningen och utgav 1864–1868 en svensk översättning av det finska nationaleposet Kalevala. Collan utgav även flera svenskspråkiga översättningar av Heinrich Heines verk.
Collan blev 1859 lektor i tyska vid universitet i Helsingfors och 1866 bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, där han genomförde en rad viktiga reformer.
Kompositioner
- Fåfäng önskan
- Sylvias julvisa
- Ensam i skogen sjöng den vackra Rose-Marie
- Gamle Hurtig
- Vasa marsch
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Externa länkar
- ”Collan, Karl”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4969-1416928957575