Karl den skallige
I dagens värld har Karl den skallige blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess inverkan på det moderna samhället till dess implikationer i vardagen har Karl den skallige positionerat sig som ett centralt ämne i samtida dialog. Med ständigt växande offentlig uppmärksamhet har Karl den skallige väckt oändliga frågor och debatter, vilket genererat ett aldrig tidigare skådat intresse för att lära sig mer om dess olika aspekter. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska betydelsen av Karl den skallige och dess inflytande inom olika områden, vilket ger en omfattande översikt som gör det möjligt för läsare att bättre förstå detta fenomen.
| Karl den skallige | |
 | |
| Född | Frankfurt am Main |
|---|---|
| Död | Avrieux, Frankrike |
| Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
| Medborgare i | Västfrankiska riket |
| Sysselsättning | Monark, författare |
| Befattning | |
| Konge av vestfrankerriket (843–877) Tysk-romersk kejsare (875–877) | |
| Maka | Ermentrude av Orléans (g. 846–) Richilde av Provence (g. 870–) |
| Barn | Irmentrud Gisla Rotrude Hildegard Judith av Frankrike (f. 844 och 844) Ludvig den stammande (f. 846) Karlmann (f. 847, 900 och 849) Karl av Akvitanien (f. 847) Lothar den lamme (f. 848) Rothilde (f. 871) Drogo (f. 873) Pippin (f. 873) Karl (f. 876) |
| Föräldrar | Ludvig den fromme Judith av Bayern |
| Släktingar | Hildegard, prinsessa av Frankerriket (syskon) Lothar I (syskon) Pippin av Akvitanien (syskon) Ludvig den tyske (syskon) Gisele (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Karl II, Karl den skallige (fr. Charles le chauve), född den 13 juni 823, död den 6 oktober 877, romersk kejsare 875, västfrankisk kung 843, kung av Akvitanien 848, kung av Lotharingia 869-870, kung av Italien 876. Han var yngste son till Ludvig den fromme i dennes andra gifte (med Judit av welfernas ätt), far till Ludvig den stammande och far till Judith som var gift med Balduin I av Flandern.
Biografi
Karls faders önskan att tillförsäkra Karl en del av riket framkallade strider mellan honom och de äldre sönerna. Sedan kejsar Ludvig dött 840 stred sönerna sinsemellan i det de båda yngre, Ludvig den tyske och Karl förband sig mot den äldste, kejsar Lothar. Besegrad i juni 841 vid Fontenoy, måste Lothar bekväma sig till fördraget i Verdun 843, i kraft varav Karl den stores monarki delades så, att Lothar med kejsarvärdigheten, som dock ej innebar överherrskap över bröderna, förenade Italien och en landsträcka längs Rhône, Saône, Rhen, Mosel och Meuse från Medelhavet och till Nordsjön ("Mellanfranken"), medan Ludvig den tyske fick vad som låg österut, Karl den skallige vad som låg väster om sistnämnda område.
Dennes regering var en stormupprörd tid, varunder Frankrike hemsöktes av vikingar och sönderslets av uppror och inre oroligheter, i synnerhet i Bretagne, vars hertigar sökte göra sig oavhängiga, och i Akvitanien, där Pippin, en son till Ludvig den frommes andre son, Pippin av Aquitanien, uppträdde med anspråk på sin faders riksdel och till och med förband sig med nordmännen. Han blev dock slutligen (864) utlämnad till Karl. Av dessa inre oroligheter sökte Ludvig den tyske dra fördel och lyckades verkligen för kort tid bli hyllad som konung av ett parti i Frankrike (858). Å andra sidan sökte även Karl utvidga sitt rikes gränser. Så bemäktigade han sig Lothringen vid Lothar II:s död (869), men måste följande år genom fördraget i Meerssen dela det med Ludvig den tyske. Sedan kejsar Lothar I:s ätt 875 utgått med hans äldste son, Ludvig II, som efter fadern ärvt Italien och den därvid fästa kejsarvärdigheten, företog Karl två härnadståg till detta land. Under det förra (875-876) blev han i Rom av påven Johannes VIII krönt till kejsare. Efter Ludvig den tyskes död 876 angrep han dennes land, men blev av hans son Ludvig slagen vid Andernach. Den 6 oktober 877 avled Karl på återväg från sitt andra tåg till Italien. Sonen Ludvig den stammande blev hans efterträdare i kungadömet i Frankrike.
Galleri
-
Karl den skallige. -
Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843.
Referenser
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 301-307, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.
- ^ Kindred Britain, läs online.
- ^ läst: 7 augusti 2020.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 308, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 310, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 311, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 311-312, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 308-309, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 313-315, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 309-310, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 312, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 313, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 255-257, ISBN 978-2-9501509-3-6.
- Karl den skallige i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
Litteratur
- Warnkoenig och Gérard, Histoire des Carolingiens (2 band, 1865)
- Böhmer-Mühlbacher, Regesta imperii, band I (1880–1889)
- Dümmler, Geschichte des ostfränkischen Reiches (3 band, 2:a uppl. 1887–1888)
- Lot och Halphen, Le régne de Charles le chauve, I (1909)
- Calmette, La diplomatie carolingienne 843–877 (1901).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karl den skallige.
| Företrädare: Ludvig den fromme Innan tre års inbördeskrig |
Kung av Västfrankiska riket 843–877 |
Efterträdare: Ludvig den stammande |
| Företrädare: Ludvig II |
Romersk kejsare 875–877 |
Efterträdare: Karl den tjocke |
| Kung av Italien 875–877 |
Efterträdare: Karloman av Bayern |