Katod

I den här artikeln kommer vi att utforska Katod på djupet och analysera dess ursprung, inverkan och relevans idag. Katod är ett ämne som har fångat många människors intresse runt om i världen, eftersom det täcker viktiga aspekter av vårt samhälle, kultur eller historia. Genomgående i denna text kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Katod, i syfte att erbjuda en heltäckande och komplett vision om detta ämne. I slutet av läsningen hoppas vi att läsarna ska ha en djupare och mer meningsfull förståelse av Katod, så att de kan reflektera och bilda sina egna slutsatser om det.

Katod (glödande tråd) i ett elektronrör

En katod är den elektrod där reduktion äger rum, det vill säga den pol vid vilken metalljoner i elektrolyten upptar elektroner och omvandlas till metall.

Beteckningen används även i elektroniska komponenter såsom dioder och elektronrör. Elektronrör innehåller en glödkatod som emitterar elektroner, katodstrålar.

Vid elektrolys ansluts katoden till strömkällans minuspol. En vanlig minnesregel vid elektrolys är PANK = Positiv Anod, Negativ Katod. Detta gäller enbart vid batterier under uppladdning och exempelvis dioder som är framspända. Vid urladdning av ett batteri (galvanisk cell) är förhållandet det omvända; den negativa polen kallas då Anod och den positiva Katod, då blir minnesregeln PKNA = Positiv Katod, Negativ Anod.

Vid galvanisk korrosion, som kan symboliseras som ett galvaniskt element sker en oxidation vid anoden och en reduktion vid katoden. Katoden kan utgöras av en mer ädel metall än den som anoden består av men mycket vanligt är att katoden består av syrgas som reduceras till vatten. Anoden utgörs ofta av en relativt oädel metall som järn eller zink. Järnkonstruktioner skyddas ofta galvaniskt genom att belägga de med zink. Det räcker i princip att fästa en zinkbit offeranod vid en järnbåt så är båten genast betydligt mer skyddad mot korrosion än utan zinkbit. God elektrisk kontakt mellan järnkonstruktionen och offeranoden är viktigt.

Begreppet introducerades av vetenskapsmannen Michael Faraday.

Se även