Katolska ligan (hugenottkrigen)
I dagens värld har Katolska ligan (hugenottkrigen) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på nuet, är Katolska ligan (hugenottkrigen) ett ämne som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet hos flera publiker. Genom historien har Katolska ligan (hugenottkrigen) varit föremål för studier, debatt och analys, och dess betydelse är fortfarande påtaglig idag. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Katolska ligan (hugenottkrigen), från dess ursprung till dess relevans i den samtida världen, för att ge en fullständig och detaljerad översikt av detta spännande ämne.
.svg)
Katolska ligan, Heliga ligan, grundades av Henrik I av Guise 1576 under hugenottkrigen i Frankrike. Påven, jesuiterna, Katarina av Medici och Filip II av Spanien utgjorde dess mäktiga medlemmar. Henrik III av Frankrike av ätten Valois fruktade ätten Guises makt och tolererade därför ligan men gjorde sig själv till dess ledare. Han upplöste själv alliansen 1577 efter att ha använt den till att vinna flera segrar i kriget mot hugenotterna.
1588 återuppstod ligan efter mordet på Henrik av Guise till stöd för den fängslade kardinalen av Bourbon som de utropade till kung "Karl X" (en titel som senare tillföll Karl X av Frankrike, bror till Ludvig XVI av Frankrike). Henrik III ingick emellertid en allians med Henrik av Navarra i april 1589, och tillsammans intog de Paris. Henrik III mördades under belägringen, och Henrik av Navarra blev sedermera Henrik IV av Frankrike. Efter att han 1594 konverterat till katolicismen tvingades ligan att acceptera honom som fransk kung, och ligan upplöstes under hans regeringstid.
Referenser
- Baumgartner, Frederic J. (1976). Radical Reactionaries: The Political Thought of the French Catholic League. Librairie Droz.