I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kinas förhistoria, utforska dess många aspekter och fördjupa oss i dess implikationer i dagens samhälle. Kinas förhistoria har fångat miljontals människors uppmärksamhet runt om i världen och skapat debatt och reflektion kring dess relevans och inverkan. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera dess utveckling över tid, såväl som dess inflytande inom olika områden, från kultur till teknik. Likaså kommer vi att fokusera på de utmaningar och möjligheter som Kinas förhistoria för närvarande erbjuder, och ta upp dess betydelse i ett globaliserat och ständigt föränderligt sammanhang.
Fyndplatser i Kina av mänsklig fossil från paleolitisk tid. (urval)
Fynd från Xihoudu i Shanxi visar att kulturella aktiviteter, tillverkning av stenredskap och användande av eld förekom 1,8 miljoner år före vår tid i det som är dagens Kina. I Yunnan levde 1,7 miljoner år före vår tid Yuanmoumänniskan som också tillverkade stenredskap och har lämnat spår av användande av eld. För runt en miljon år sedan levde Jianshimänniskan i Hubei, även Yunxianmänniskan levde för 900 000 år sendan i Hubei och för 800 000 år sedan beboddes Shaanxi av Lantianmänniskan. 1929 hittades fossiler av Pekingmänniskan i Zhoukoudian 45 km sydväst om dagens Peking. Pekingmänniskan som levde för upp emot 780 000 år sedan kunde tillverka verktyg av ben och trä.
Cirka 8 000–5 000 f.Kr. uppstod och spred sig jordbruket i Kina. Vid den här tiden hade inte Gula floden och Yangtze byggt upp sina näringsrika flodbankar. Den nordkinesiska stäppen bestod till stor del av träsk. Hebei och Henan var svårbeboeliga våtmarker. Hubei och Hunan var inte ens lämpliga för risodling. Domesticeringen av grisen och hunden gick lätt jämfört med domesticeringen av växter. På grund av svårigheterna uppstod antagligen jordbruk i marginalområden där man genom att jaga och samla kunde överleva även om jordbruken gick dåligt.
^ 张, 英聘 (2003). ”II. Ancient Society Discovered by Archaeological Excavation” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 8–9. ISBN 7-5073-1360-3
^Dong, Guanghui; Lin Wang, Yifu Cui, Robert Elston, Fahu Chen (2013). The spatiotemporal pattern of the Majiayao cultural evolution and its relation to climate change and variety of subsistence strategy during late Neolithic period in Gansu and Qinghai Provinces, northwest China. Quaternary International. "316". sid. 155–161. doi:10.1016/j.quaint.2013.07.038