Knut Knutsen

I dagens värld har Knut Knutsen blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Knut Knutsen tagit en framträdande roll i det moderna samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på kultur och politik har Knut Knutsen genererat motstridiga åsikter och har varit föremål för många studier och undersökningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Knut Knutsen, analysera dess implikationer inom olika områden och dess utveckling över tiden.

Knut Knutsen
Född4 december 1903
Christiania
Död9 juli 1969 (65 år)
Kragerø kommun, Norge
Medborgare iNorge
SysselsättningArkitekt
BarnBengt Espen Knutsen (f. 1933)
Utmärkelser
Treprisen (1961)
Houens fonds diplom (1961)
Hederslegionen
Redigera Wikidata
Norges ambassad i Stockholm. Byggnaden färdigställdes 1952.
Folkets hus i Oslo, färdigställt 1962.

Knut Knutsen, född 4 december 1903 i Kristiania (Oslo), död 9 juli 1969 i Portør, Kragerø, var en norsk arkitekt.

Efter sin utbildning på Statens håndverks- og kunstindustriskole i Oslo mellan 1925 och 1930 fick Knut Knutsen anställning hos olika arkitekter. År 1934 blev han lärare i form vid Statens håndverks- og kunstindustriskole och 1936 startade han sin egen arkitektverksamhet. Han var fascinerad av funktionalismen med aldrig “fångad” av den. 1966 blev han professor vid Statens Arkitektskole i Oslo (numera Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo).

Han opponerade sig envist mot den moderna arkitekturen. I en skrift från 1961 “Menneske i sentrum” (Människan i centrum) var han en bland de första som tog upp sammanhanget mellan bebyggelsen, tomten, landskapet, återanvändning och natur i vidare bemärkelse samt återanvändning och “bärkraft” (samverkan mellan samhälle, miljö och ekonomi). I tre praktiska exempel har han förverkligat sina idéer: I sitt eget sommarhus i Portør (1949), Bergendahls sommarhus på Tjøme (1960) och Thorkelsens sommarhus i Portør (1961). Dessa tre byggnader har alla gemensamt användningen av naturmaterial, samklang mellan tomten och naturen samt avsaknaden av romantiserande eller nationella stilelement. I ambassadbyggnaden för Norge i Diplomatstaden i Stockholm från 1948 (invigd 1952) använder han naturmaterial som rött tegel, kraftigt spån och kopparplåt i fasaderna. Här har han även brutit ner det stora kontorshuset i flera mindre volymer, så att det inte verkar vara större än en villa från entrésidan, ett stilgrepp som han har kritiserats för i andra sammanhang.

Knut Knutsen hade många stora uppdrag, som Folkets hus i Oslo, men det var huvudsakligen i hans mindre arbeten som hans arkitektur kom till sin rätt.

Han fick norska Treprisen(no) 1961.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.

Noter

  1. ^ Norsk kunstnerleksikon, Store norske leksikon, läs onlineläs online, läst: 25 oktober 2017.
  2. ^ KulturNav, Knut Knutsen, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Knutsen, Knut, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T047040, Knut Knutsen.