Kognition
I dagens artikel kommer vi att utforska Kognition, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Vi kommer att lära oss mer om dess ursprung, dess inverkan på det nuvarande samhället och de möjliga konsekvenser det har inom olika områden. Vi kommer också att analysera några åsikter från experter i ämnet, såväl som den senaste forskningen och upptäckterna relaterade till Kognition. Den här artikeln kommer utan tvekan att ge en djup och omfattande inblick i detta fascinerande ämne, vilket ger våra läsare ett bredare perspektiv och större förståelse för Kognition.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. I klassisk psykologi talas det om kognition, emotion och volition, alltså tänkande, känsla och vilja som de tre begrepp som styr psyket.
Kognition och perception, det vill säga de psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt skilda områden utan överlappar varandra. Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner, som tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.
Eftersom sinnesuppfattningen och tolkningen av dem beror på kunskaper och erfarenheter, ingår en del av dessa i kognitionen (andra i perceptionen som handlar om sinnesintryck). En del andra processer, som viljestyrd motorik, språk och verklighetsuppfattning, som är helt eller delvis inlärda, hör också till kognitionen.