Kolkraftverk
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kolkraftverk. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i historien har Kolkraftverk spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Under åren har Kolkraftverk fångat många människors uppmärksamhet och skapat debatt och reflektion kring dess inflytande inom olika sfärer. Genom detaljerad analys kommer vi att utforska innebörden av Kolkraftverk och hur det har format vårt sätt att förstå och närma sig vissa aspekter av livet. Vi hoppas att den här artikeln leder dig till reflektion och ger dig en djupare inblick i Kolkraftverk och dess betydelse i dagens samhälle.
Ett kolkraftverk är ett kondenskraftverk, som producerar elektricitet genom förbränning av kol, vilket alstrar värme som värmer vatten som driver ångturbiner som i sin tur driver generatorer. Kolkraftverks tekniska livslängd är 40-50 år.
Koleldade kraftverk producerar över en tredjedel av världens el men orsakar stora mängder luftföroreningar.
Kolkraftverk släpper ut över 12 Gton koldioxid varje år, nästan en tredjedel av de totala utsläppen av koldioxid. Kolkraften är därför den enskilt största källan till den global uppvärmningen. I Europa och Amerika avvecklas kolkraften, men det byggs och planeras fortfarande för ca 1600 nya kolkraftverk i ca 60 länder, huvudsakligen i Asien. 2019 minskade kolkraften i världen med tre procent.
Funktion
I ett kolkraftverk används värmen från förbränning av kol till att förånga vatten. Ångan driver en ångturbin, som i sin tur driver en generator som alstrar elektricitet. Mindre anläggningar använder ofta roster, medan större anläggningar använder pulverbrännare eller fluidiserade bäddar.
Kolet pulveriseras för att bli mer "explosivt" - det gör att kolet kan brinna effektivare och vid högre temperaturer. Vanligtvis eldas det med stenkol. Brunkol används på grund av sitt lägre energiinnehåll endast i anläggningar i anslutning till brunkolsgruvor.
Miljöpåverkan
Kolkraftverkets miljöpåverkan beror på kolets renhetsgrad och den förbrännings- och rökgasreningsteknik som tillämpas. Stora halter av bland annat svaveldioxid och koldioxid bildas. Om de släpps ut i luften, orsakar de surt regn och bidrar till global uppvärmning. Mycket av föroreningarna kan renas bort med geologisk lagring av koldioxid. Men det är bara på försöksstadiet än så länge.
Kolkraft i Sverige
Kol och kolkraftverk står för en liten del av svensk elproduktion. I svenska kolkraftverk används stenkol. 2017 var de tre största produktionsslagen i Sverige vattenkraft (40,3%), kärnkraft (39,3%) och vindkraft (11,0%). Svenska Vattenfall ägde och drev också det nu nedlagda kolkraftverket Moorburg i Tyskland.
Externa länkar
Referenser
Noter
- ^ https://www.energynetworks.com.au/news/energy-insider/the-demise-of-coal/
- ^ ”G20 coal subsidies”. ODI - Overseas Development Institute. Arkiverad från originalet den 26 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190626023202/https://www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/resource-documents/12745.pdf. Läst 21 januari 2020.
- ^ https://www.nyteknik.se/miljo/koleldade-kraftverk-storsta-boven-for-farliga-partiklar-6951637
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2017. https://web.archive.org/web/20171222052743/https://endcoal.org/health/. Läst 25 juni 2020.
- ^ ”Emissions – Global Energy & CO2 Status Report 2019 – Analysis” (på brittisk engelska). IEA. https://www.iea.org/reports/global-energy-and-co2-status-report-2019/emissions. Läst 21 januari 2020.
- ^ Ritchie, Hannah; Roser, Max (2017-05-11). ”CO₂ and Greenhouse Gas Emissions”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/co2-and-other-greenhouse-gas-emissions. Läst 21 januari 2020.
- ^ Bjerström, Erika (28 april 2019). ”Analys: ”Asiens aptit för kolkraft ett problem för klimatet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/asiens-aptit-for-kolkraft-ett-problem-for-miljon. Läst 21 januari 2020.
- ^ ”Nu minskar kolkraften i världen”. Sveriges Natur. 3 december 2019. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/nu-minskar-kolkraften-i-varlden/. Läst 21 januari 2020.
- ^ ”El och fjärrvärme”. www.energimyndigheten.se. Arkiverad från originalet den 4 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190104231048/http://www.energimyndigheten.se/statistik/el-och-fjarrvarme/. Läst 4 januari 2019.
- ^ ”Tillförsel och användning av el 2001–2017 (GWh)”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/arlig-energistatistik-el-gas-och-fjarrvarme/pong/tabell-och-diagram/tillforsel-och-anvandning-av-el-gwh/. Läst 25 juli 2019.
- ^ https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg