Konstantin VII

I världen av Konstantin VII är mångfalden av åsikter och förhållningssätt överraskande. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en historisk figur eller en trend i ständig utveckling, är det viktigt att förstå de olika perspektiven som finns. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Konstantin VII, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att analysera de olika expertutlåtandena, de senaste trenderna och möjliga framtida implikationer. Genom att göra det hoppas vi kunna erbjuda en komplett och balanserad bild av Konstantin VII, för att uppmuntra till en informerad och berikande debatt.

Konstantin VII Porfyrogennetos
FöddKonstantinopel
DödKonstantinopel
BegravdApostlakyrkan
Medborgare iBysantinska riket
SysselsättningFörfattare, historiker
Befattning
Bysantinsk kejsare (913–959)
MakaHelena Lekapene
(g. 919–)
BarnTheophano
Zoe
Anna
Agatha av Bysans
Romanos II (f. 938)
Theodora av Bysans (f. 946)
FöräldrarLeo VI
Zoë Karbonopsina
Redigera Wikidata
Kristus välsignar Konstantin VII Porfyrogennetos. Snidat elfenben från cirka 945.

Konstantin VII Porfyrogennetos, Κωνσταντῖνος Ζ΄ Πορφυρογέννητος, (grekiska "den purpurfödde"), född 905 i Konstantinopel, död 9 november 959 i Konstantinopel, var bysantinsk kejsare 913–959. Han var far till Romanos II.

Biografi

Konstantin, som var son till kejsar Leo VI, erhöll 913 tronen efter sin farbror Alexander och hade 920–944 till samkejsare Romanos I Lekapenos. Konstantin utmärkte sig för lärdom samt som beskyddare av vetenskap och konst. Själv författade han, åtminstone delvis, en levnadsbeskrivning över sin farfar, kejsar Basileios I, en skrift om rikets styrelse, De Administrando Imperio, som även innehöll notiser om främmande folkslag i öster och norr (bland annat en skildring av ryssarnas färdväg utför Dnepr till Konstantinopel, av vikt för historien om ryska rikets ursprung, och beskrivningar av nordmännen och deras förehavanden i österled), vidare en framställning av ceremoniordningen vid bysantinska hovet samt ett krigsvetenskapligt arbete. Han föranledde även utgivandet av flera samlingsverk av allmännyttigt innehåll, bland annat om medicin, veterinärmedicin och jordbruk.

Tillnamnet Porfyrogennetos var ett tillnamn som tilldelades i legitimt äktenskap födda tronarvingar, efter de purpurklädda gemaken i det Heliga palatset där kejsarinnan vistades i samband med nedkomst.

Referenser

Noter

  1. ^ läst: 7 augusti 2020.
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1024 

Tryckta källor

Externa länkar

Företrädare:
Leo VI
Bysantinsk kejsare
913–959
Efterträdare:
Romanos I Lakapenos