Numera är Kronobiologi ett mycket diskuterat ämne i samhället. I åratal har Kronobiologi varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, vilket genererat motstridiga åsikter och ståndpunkter. Genom historien har Kronobiologi haft en betydande inverkan på människors liv, genom att påverka hur de tänker, agerar och relaterar till sin omgivning. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kronobiologi, analysera dess betydelse och konsekvenserna det har för vårt dagliga liv. Genom att veta mer om Kronobiologi kan vi bättre förstå dess omfattning och hur vi positivt kan ta itu med det i våra dagliga liv.
Kronobiologi (av antik grekiska χρόνος, chrónos, ”tid”, och "biologi") är ett delområde inom biologi där organismers förmåga att mäta och reagera på tidens gång studeras. Det som främst studeras är biologiska rytmer, vilket är periodiska (cykliska) fenomen i levande organismer och deras anpassning till solens och månens cykler.
U.S. Congress, Office of Technology Assessment, "Biological Rhythms: Implications for the Worker". U.S. Government Printing Office, September 1991. Washington, DC. OTA-BA-463. NTIS PB92-117589
"Biological Rhythms and Human Adaptation to the Environment". US Army Medical Research and Materiel Command (AMRMC), US Army Research Institute of Environmental Medicine.
Ebert, D., K.P. Ebmeier, T. Rechlin, and W.P. Kaschka, "Biological Rhythms and Behavior", Advances in Biological Psychiatry. ISSN 0378-7354
Horne, J.A. (Jim) & Östberg, Olov (1976). A Self-Assessment Questionnaire to determine Morningness-Eveningness in Human Circadian Rhythms. International Journal of Chronobiology, 4, 97–110.
Roenneberg, Till, Cologne (2010). Wie wir ticken – Die Bedeutung der Chronobiologie für unser Leben, Dumont, ISBN 978-3-8321-9520-5.