Kubas administrativa indelning
I dagens värld har Kubas administrativa indelning blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Med tiden har detta ämne varit föremål för debatt, forskning och analys av experter och forskare från olika discipliner. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Kubas administrativa indelning spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska detta spännande ämne på djupet, undersöka dess olika aspekter och dess inflytande inom olika områden. Genom rigorös analys och en omfattande vision kommer vi att försöka belysa detta ämne för att bättre förstå dess betydelse och relevans i dagens värld.
Kubas administrativa indelning består av 15 provinser och 168 kommuner, inklusive den särskilda kommunen Isla de la Juventud. Skapandet av nya enheter och dess territoriella gränser sker genom lagstiftning.
Styrelse
Provinser och kommuner räknas som juridiska personer för lagens alla ändamål. Kommunernas förvaltning är understödd av rådsförsamlingar (Consejos Populares), som finns i städer, byar, stadsdelar och på landsbygden. De består av valda delegater i distrikten som är bosatta inom dess territorium.
Kommunfullmäktiges församling (Asamblea Municipal del Poder Popular) är den högsta kommunala instansen. Mandatperioden för valda ledamöter är två och ett halvt år.
De provinsiella församlingarna (Asambleas Provinciales del Poder Popular) är den högsta myndigheten på regional nivå. Mandatperioden för valda ledamöter är fem år.
Provinser
|
| |
Se även
Referenser
Webbkällor
- Law, Gwillim (30 juni 2015). ”Provinces of Cuba” (på engelska). Statoids.com. Arkiverad från originalet den 21 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190321110933/http://www.statoids.com/ucu.html. Läst 20 maj 2019.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, Organización territorial de Cuba, 4 november 2008.
| ||||||||