I dagens värld har La Rambla blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har den väckt nyfikenhet och uppmärksamhet hos experter, forskare, akademiker och allmänheten. Dess betydelse ligger i dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, såväl som dess inflytande på utvecklingen av olika studieområden och yrken. I den här artikeln utforskar vi i detalj de olika aspekterna relaterade till La Rambla, från dess historiska ursprung till dess inverkan på nuet, analyserar dess implikationer och projicerar dess möjliga utveckling i framtiden.
La Rambla, sett in mot centrum uppifrån Columbus-statyn | |
Annat namn | Les Rambles |
---|---|
Namn efter | arabiskans ramla ("flodbädd") |
Namngiven | (1440) |
Tidigare namn | Arenys ("sandmark") |
Läge | |
Plats | Barcelona, Katalonien, Spanien |
Sträckning | Plaça del Portal de la Pau–Plaça de Catalunya |
Längd | 1,2 km |
Betydelse | |
Användning | gågata, handelsgata |
Känd för | centralt strög i Ciutat Vella |
Byggnader | Columbusmonumentet, Liceu, Font de Canaletes |
Handel | La Boqueria, El Corte Inglés, blomsterhandel |
Övrigt | |
Anmärkning | består av fem namngivna gator |
La Rambla (officiellt och ibland även på svenska Les Rambles), "ramblan", är en bred boulevard i Barcelona i Katalonien, Spanien. Gatan sträcker sig genom Ciutat Vella, från Columbusmonumentet i hamnen upp till Plaça de Catalunya. Den tolvhundra meter långa gatan är Barcelonas mest bevandrade och används till allt möjligt, från performance art till gatuprostitution. La Rambla är även mycket populär bland Barcelonas ficktjuvar då trängseln gör deras jobb betydligt enklare.
La Rambla har fått sitt namn efter det arabiska ordet ramla som betyder flodbädd. Namnet började användas i katalanskan i samband med att Jakob I av Aragonien erövrade Valencia på 1230-talet[källa behövs]. I äldre bevarade skrifter från 1000-talet bar den den katalanska benämningen arenys (latinets areneus) – sandmark.
Det som är dagens La Rambla var länge ett avrinningsdike från Collserolabergen som vid häftiga skyfall fylldes med vatten. När Barcelona under Romarriket växte till en mindre stad (parvum oppidum) leddes stadens avlopp ut i diket som senare döptes om till Cagalell – bajsvägen. Under 1300- och 1400-talen byggdes diket om till avlopp, och benämningen La Rambla dyker för första gången upp i en krönika skriven 1440[källa behövs].
Den nya ytan som därmed frigjordes mellan stadsmuren och förstaden (raval, idag stadsdelen El Raval väster om Barri Gòtic) blev snabbt populär bland Barcelonaborna som av stadens styrande uppmanades att använda La Rambla för att ta sig ner till hamnen. I skriftliga källor beskrivs hur vagnar, kärror, köpmän, försäljare, bönder, djur, tiggare, skojare, uppklädda flanörer och stadsbor trängdes på La Rambla som snabbt blev ett av stadens kommersiella huvudstråk kantat av marknadsstånd. Samtidigt anlades ett antal kloster, längs med gatan varav flera fått ge namn åt dagens delsträckor av La Rambla (Sant Josep, Caputxins, Santa Mònica).
Barcelonas stadsmur revs 1704, och på dess plats kom från slutet av 1700-talet en bredare boulevard att bit för bit ta form. Det arbetet slutfördes inte förrän en bit in på andra halvan av 1800-talet. Under 1800-talet anlades ett antal kända byggnader längs med La Rambla, därav operan Liceu (1847) och den nuvarande versionen av Canaletes-fontänen (1888). Gatans plataner började planteras 1859, och vid samma tid uppstod den utbredda blomsterförsäljningen längs delar av ramblan.
Namnformen Les Rambles (spanska: Las Ramblas), det vill säga pluralformen, kommer av att La Rambla egentligen utgörs av flera sammanlänkade boulevarder. Dock används alltid singularformen La Rambla i alla officiella sammanhang.
De fem sammanlänkade boulevarderna är:
I den sydöstra förlängningen av La Rambla finns La Rambla de Mar (havsramblan), invigd 1994. Det är en strandpromenad, konstruerad som en vågformad pir rakt ut i vattnet. Åt andra hållet, bortom Plaça de Catalunya, fortsätter Rambla de Catalunya.
|
|