Lagstiftande församling
Nuförtiden har Lagstiftande församling blivit ett ämne av allmänt intresse för många människor runt om i världen. Dess relevans och betydelse har genererat stor debatt och analys i dagens samhälle. Ur olika perspektiv har Lagstiftande församling fångat experters och fans uppmärksamhet och blivit ett återkommande ämne i samtal, diskussioner och forskning. Oavsett om det beror på dess inverkan på kultur, ekonomi, politik eller på ett personligt plan, fortsätter Lagstiftande församling att vara en punkt för ständig uppmärksamhet och studier. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska innebörden och betydelsen av Lagstiftande församling, såväl som dess inverkan på det moderna samhället.
En lagstiftande församling, även benämnt som folkrepresentation eller legislatur, är en beslutande församling inom en suverän statsbildning som innehar lagstiftande makt.
Den lagstiftande församlingens makt och inflytande kan begränsas av andra grenar av statsmakten, som statschefen eller domstolar om det råder maktdelning, eller i parlamentarism där den verkställande makten utövas av den som har stöd i den lagstiftande församlingen.
I federationer och konfederationer finns även lagstiftande församlingar i de ingående delstaterna.
System för lagstiftande församlingar
- Parlamentarism, system där en lagstiftande församling har konstitutionell suveränitet
- Maktdelningsprincipen, system där en lagstiftande församling delar den konstitutionella makten med andra institutioner
- Totalitarism, system där en lagstiftande församling inte har någon reell makt utan endast tjänar till att legitimera regimen
Namn på lagstiftande församlingar
- Parlament, egennamn på vissa lagstiftande församlingar (ibland oberoende av att parlamentarism tillämpas)
- Europaparlamentet – en av Europeiska unionens två lagstiftande institutioner (den andra är Europeiska unionens råd)
- Kongress, egennamn på vissa lagstiftande församlingar
- Argentinas nationalkongress – Argentinas lagstiftande församling
- Brasiliens nationalkongress – den lagstiftande församlingen i Brasilien
- Chiles kongress – den lagstiftande församlingen i Chile
- Filippinernas kongress – den lagstiftande församlingen i Filippinerna
- Mikronesiens federerade staters kongress – parlamentet i Mikronesiens federerade stater
- USA:s kongress – USA:s högsta lagstiftande församling
- Riksdag, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Europa (bland annat Finland och Sverige)
- Lantdag, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Europa
- Lagtinget, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Europa
- Lagting (Stortinget) var ena av två kamrar som det norska Stortinget var uppdelat i fram till 1 oktober 2009
- Färöarnas lagting är Färöarnas lagstiftande församling
- Ålands lagting är det självstyrda Ålands parlament
- Duma, egennamn på lagstiftande församlingar i Ryssland
- Högsta sovjet, egennamn på högsta beslutande församling i sovjetrepubliker
- Majlis, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Asien
Referenser
- ^ ”folkrepresentation”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkrepresentation. Läst 202301127.
- ^ ”Så styrs Sverige Arbetet på nationell nivå”. www.regeringen.se. Regeringskansliet. 16 juni 2021. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-nationell-niva/. Läst 27 januari 2023. ”Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val.”
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör lagstiftande makt.
| |||||||||||
|