Lamatemplet
I dagens värld är Lamatemplet ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat en bred debatt i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Lamatemplet blivit ett nyckelelement som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Från politik till ekonomi, genom kultur och utbildning, har Lamatemplet lyckats transformera och forma hur vi interagerar och utvecklas i dagens värld. Det är därför det är viktigt att förstå vikten och konsekvenserna av Lamatemplet i våra dagliga liv, samt analysera möjliga lösningar och alternativ för att hantera det effektivt.
| Lamatemplet | |
 | |
| Religion | Gelug |
|---|---|
| Läge | |
| Land | Kina |
| Administrativ enhet | Dongcheng |
| Byggnadsspecifikationer | |
| Uppförd | 1694 |
| Karta | |
 | |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Lamatemplet eller Yonghegong eller Yonghe-templet (雍和宫, Yōnghégōng), 'Fredens och harmonins palats', är ett viktigt tibetanskt buddhistiskt tempel i Peking som tillhör Gelug-skolan.
Tempelbyggnaden byggdes först 1694 och tjänstgjorde då som officiell bostad för palatseunucker. Det omvandlades sedan till prins Yongs residens och sedan han bestigit tronen som Yongzheng-kejsaren 1722 blev hälften av byggnaden ett tibetanskt buddhistiskt tempel, medan andra hälften förblev ett kejserligt palats. Större delen av munkarna kom från Mongoliet.
Det är ett av de största lamaistiska templen utanför Tibet och anses vara den bäst restaurerade tempelanläggningen i Peking. Templet är orienterat längs en nord-sydlig-axel, och består av en hage, flera inre palats och olika hallar. Den viktigaste är Den oändliga lyckans hall (Wanfuge), där det står en 18 meter hög staty av Buddha Maitreya utskuren ur sandelträ. Trästammen är 26 meter hög, men åtta meter ligger under marknivån. Statyn var en gåva från den sjunde Dalai Lama till Qianlong-kejsaren.
Då flera olika folk i Qing-imperiet tillhörde den tibetanska buddhismen är templet utrustat med skyltar på fyra olika språk: tibetanska, manchuiska, kinesiska och mongoliska.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Noter
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.
- ^ hämtat från: kinesiskspråkiga Wikipedia.
Litteratur
- Ferdinand Lessing och Gösta Montell: «Yung-Ho-Kung, an Iconography of the Lamaist Cathedral in Peking: With Notes on Lamaist Mythology and Cult» i: Reports from Scientific Expedition to the North-western Provinces of China under the Leadership of Dr. Sven Hedin. The Sino-Swedish Expedition. Publ. 18. Part VIII. Ethnography. 1, Stockholm 1942.Libris 3683825
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Lamatemplet.
