I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska ämnet Landskap i Finland, vilket är av yttersta vikt idag. Genom historien har Landskap i Finland varit en central intresse- och debattpunkt och påverkat olika områden inom samhälle, politik, kultur och vetenskap. Vi kommer att fördjupa oss i dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan på dagens värld. Genom en omfattande analys kommer vi att upptäcka de många aspekterna och perspektiven kring Landskap i Finland, samt vilka konsekvenser det har för framtiden. Denna artikel försöker erbjuda en heltäckande och berikande vision av Landskap i Finland, så att läsaren kan förstå dess betydelse och vara medveten om de senaste framstegen och debatterna relaterade till detta ämne.
Finlands landskap är sedan 2010, då länen avskaffades, den högsta nivån i Finlands administrativa indelning. För varje landskap finns ett landskapsförbund, en samkommun som arbetar med regional utveckling och fungerar som intresseorganisationer för landskapet och landskapets kommuner.
Beskrivning
Det finns nio historiska landskap (se artikeln Historiska landskap i Finland), men i samband med 1997 års länsreform infördes en ny kommunalrättslig enhet i form av sekundärkommuner, som benämns landskapsförbund (finska: maakuntaliitto eller maakunnan liitto). Landskapsförbunden fungerar som samkommuner, bevakar sina landskaps och medlemskommuners intressen, arbetar med regional utveckling, handlägger kulturfrågor för sin befolkning och upprätthåller landskapsplaner. Därutöver sköter förbunden mångahanda internationella ärenden och kontakter. Det finns 18 sådana. Därtill finns det självstyrande landskapet Åland. Landskapsförbunden bygger till stor del på uppdelning av de historiska landskapen. Från början fanns det 19 landskapsförbund, men Östra Nyland gick upp i Nyland från 1 januari 2011.