Legation
I dagens värld har Legation fått oöverträffad relevans. Känd för sin påverkan på olika aspekter av samhället, har Legation fångat akademiker, experter och allmänhetens uppmärksamhet. Dess inflytande sträcker sig till områden som ekonomi, politik, teknik, kultur och vardagsliv. Eftersom Legation fortsätter att vara föremål för analys och debatt är det avgörande att förstå dess implikationer och konsekvenser nu och i framtiden. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen och omfattningen av Legation, såväl som dess möjliga effekter på samhället.
En legation (från latinet: legātio ’beskickning’, ’uppdrag’, av lēgo ’skicka som sändebud’, ’förordna, ’utnämna’) är en numera sällan förekommande benämning på en diplomatisk beskickning i främmande stat. Chefen för en legation benämns envoyé. Medan det tidigare uppfattades som en särskild hedersbevisning att en beskickning erhöll rang av ambassad, ansågs det vid diplomatkonferensen i Wien 1961 närmast som en förnärmelse att endast upprätta en legation. Samma regler om immunitet, privilegier och okränkbarhet gäller emellertid för legation/envoyé som för ambassad/ambassadör. Skillnaden ligger på det protokollära planet, vilket innebär att den har betydelse i rangordningshänseende.
Andra yrkesbeteckningar på en legation var legationsråd och legationssekreterare.
Legation i Kyrkostaten
Legation är också benämning på områden inom den forna Kyrkostaten med en kardinal (legat) som ledare.
Se även
Källor
Noter
- ^ ”legation”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ Delegation i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Legation, 1904–1926.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||