I dagens värld är Lennart Stockman ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Från sitt ursprung till nutid har Lennart Stockman varit föremål för studier, debatt och kontroverser inom olika områden. Oavsett om det beror på sin påverkan på samhället, ekonomin, politiken eller kulturen har Lennart Stockman satt en outplånlig prägel på historien. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Lennart Stockman, och analysera dess betydelse, utveckling och återverkningar i den samtida världen. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka förstå komplexiteten i Lennart Stockman och dess inflytande på våra dagliga liv.
Lennart Gabriel Stockman, född 28 mars 1920 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 7 april 2000 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk forskare inom cellulosateknik som var verksam vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och STFI.
Stockman blev civilingenjör vid KTH 1944, och teknologie licentiat 1955. Han arbetade vid Cellulosaindustrins centrallaboratorium (senare sammanslaget med STFI) från 1947. Stockman blev professor i cellulosateknik vid KTH 1955 och var KTH:s rektor åren 1964 till 1968. Från 1968 var Stockman verkställande direktör vid STFI till sin pensionering 28 februari 1985.
Stockman invaldes 1961 i Ingenjörsvetenskapsakademien och utsågs till 1970 hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.
Han tilldelades 1983 Ekmanmedaljen av Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen, SPCI. Stockman är begravd på Solna kyrkogård.
| Företrädare: Ragnar Woxén |
Rektor för Kungliga Tekniska högskolan 1964–1968 |
Efterträdare: Göran Borg |
|