Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Leon Björker, som är av stor relevans idag. Leon Björker är ett ämne som har fångat olika människors uppmärksamhet under de senaste åren, och skapat debatt och kontroverser inom olika områden. Genomgående i denna artikel kommer vikten av Leon Björker att analyseras på djupet, liksom dess implikationer i dagens samhälle. Olika aspekter relaterade till Leon Björker kommer att undersökas, från dess historia och utveckling, till dess eventuella återverkningar i framtiden. Genom denna analys försöker vi tillhandahålla en global och komplett vision av Leon Björker, så att läsaren bättre kan förstå komplexiteten och relevansen av detta ämne idag.
Leon Björker | |
Födelsenamn | Frans Leon Björker |
---|---|
Födelsedatum | 1 maj 1900 |
Födelseort | Stockholm |
Dödsdatum | 5 februari 1962 (62 år) |
Dödsort | Stockholm |
Genre | opera |
Roll | bassångare |
År som aktiv | 1927–1960 |
Frans Leon Björker, född 1 maj 1900 i Stockholm, död 5 februari 1962 där, var en svensk operasångare (bas).
Efter sångstudier i Tyskland 1922 och i Sverige för bland annat Ivar F. Andrésen, blev Björker elev på Operaskolan i Stockholm 1927–1929. Han debuterade 1927 på Stockholmsoperan som Mats farfar i Ture Rangströms opera Kronbruden och var sedan engagerad där 1929–1953. Sitt konstnärliga genombrott fick han 1941 som Ivan Chovanskij i Musorgskijs Chovansjtjina. Att genombrottet dröjde så länge berodde på sångarens svårigheter att studera in nya partier och med att känna sig bekväm på scenen.
Han var en bärande kraft i basfacket, med bland annat rollerna Sarastro i Trollflöjten, Falstaff i Muntra fruarna i Windsor, och Wagnerrollerna kung Marke i Tristan och Isolde, Hunding i Valkyrian och Hagen i Ragnarök.
1955 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".
Under sina år vid Stockholmsoperan deltog Björker i inte mindre än elva uruppföranden. Han tog farväl från scenen 31 maj 1960 som Veit Pogner i Mästersångarna i Nürnberg. Han utsågs till hovsångare 1952.
|