Leonid Andrejev

I dagens värld är Leonid Andrejev ett ämne som har fått stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har det skapat debatt och diskussion, och blivit en avgörande punkt på olika områden. Dess inverkan har varit så betydande att den har lyckats korsa gränser och nå uppmärksamheten från olika sektorer, både lokalt och globalt. Med tiden har Leonid Andrejev utvecklats och fått olika konnotationer, vilket gör det till ett extremt komplext och flerdimensionellt ämne. Det är därför det är viktigt att noggrant analysera och förstå Leonid Andrejev, för att kunna ta itu med det medvetet och öppet och på så sätt tillåta berikning och expansion av kunskap kring denna relevanta fråga.

För friidrottaren med samma namn, se Leonid Andrejev (friidrottare).
Leonid Andrejev
Född9 augusti 1871 (g.s.) (datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender)
Orjol
Död12 september 1919 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) (48 år)
Gorkovskoje, Ryssland
BegravdMolodyozhnoe och Literatorskije mostki
Andra namnJames Lynch och Л.— ев
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidMoskvauniversitetets juridiska fakultet,
SysselsättningDramatiker, muntlig berättare, poet, journalist, författare, prosaist
BarnDaniiil Andrejev (f. 1906 och 1906)
Namnteckning
Redigera Wikidata
Leonid Andrejev.
Leonid Andrejev och hans fru, Anna, 1903.

Leonid Nikolaevitj Andrejev (ryska: Леонид Николаевич Андреев), född 21 augusti (9 augusti enligt g.s.) 1871 i Orjol söder om Moskva, död 12 september 1919 i Kuokkala i Finland, var en rysk författare.

Biografi

Andrejev studerade vid universiteten i Sankt Petersburg och Moskva. Han arbetade några år som kriminalreporter och har även använt sig av pseudonymen James Lynch. Han var motståndare till bolsjevismen och flydde 1917 till Finland. Han skrev realistiska berättelser med motiv från rysk-japanska kriget och 1905 års händelser.

Författarskap

Andrejev, som var utbildad jurist, väckte uppseende med sin första novellsamling 1902. Han utgick från Dostojevskijs psykologiska realism men övergick med åren alltmer till en allegoriserande symbolism. I Västeuropa är han huvudsakligen känd genom sina berättelser av vilka Det röda skrattet (1905, svensk översättning 1906) och Kriget ok (1915) skildrar krigspsykosen inom småborgerlig miljö.

Andrejevs dramatiska skapande är föga känt utanför Ryssland. Hans mest betydande drama, Savva (1906), skildrar en revolutionär, vars anarkism reser sig mot själva världsordningen.

Bibliografi (utgivet på svenska)

  • Tanken med flera berättelser (översättning Alfred Jensen, Seligmann, 1903)
  • Det röda skrattet (Krasnyj smech) (öfversatt från ryskan af A.B. ">Adelaide Burjam], Söderström, 1905) (Det röda skrattet och andra berättelser, översättning Helga Backhoff-Malmquist, Natur och kultur, 1957)
  • Ängeln (öfvers. för Veckans krönika af J.G., Helsingfors, 1906)
  • En berättelse om sju hängda (Rasskaz o semi povesennych) (översättning Anna Lundström, Helsingfors, 1907) (översättning Eugen von Sabsay och Chrissy Sterzel, Tiden, 1946)
  • Anatema (översättning Anna Lindström, Helsingfors, 1909)
  • Djävulens dagbok (Dnevnik Satany) (översättning Jarl Hemmer, Bonnier, 1921)
  • Han som får örfilarna: skådespel i fyra akter (Tot kto palucaet posceciny) (översättning Rudolf Wendbladh, 1926)
  • Valda noveller (Povesti i rasskazy) (översättning Hjalmar Dahl, Söderström, 1962)
  • Argbiggan (Kusaka) (efter en berättelse av Leonid Andrejev, tecknade av Eva Montén-Kovacs, Zeus, 1977)

Källor

  1. ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online, ”9(21).VIII.1871”.
  2. ^ SNAC, Leonid Andreyev, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Internet Broadway Database, Leonid Andreyev, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.
  5. ^ flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андреев Леонид Николаевич”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андреев Леонид Николаевич”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  8. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  9. ^ läs online, spbarchives.ru .
  10. ^ läs online, terijoki.spb.ru .
  11. ^ läs online, www.m-necropol.ru .
  12. ^ Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 97, ISBN 978-2-221-06888-5.
  13. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  14. ^ Encyclopædia Britannica: Leonid Nikolayevich Andreyev På engelska, läst 23 mars 2016
  15. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1017)

Externa länkar