Lingonsylt

I den här artikeln kommer vi att utforska allt som har med Lingonsylt att göra, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Lingonsylt har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, oavsett om det beror på dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans i historien. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå Lingonsylt och dess betydelse i olika sammanhang. Från dess mest grundläggande aspekter till dess djupaste implikationer kommer den här artikeln att gräva in i världen av Lingonsylt för att erbjuda en komplett och berikande vision av detta spännande ämne.

Den här artikeln handlar om syltsorten. För serietermen, se Lingonsylt (serieterm).
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Stycket om tillagning innehåller faktauppgifter som måste källbeläggas. (2015-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Smörgåsar med lingonsylt.
Motti med fläsk och lingonsylt.

Lingonsylt (på vissa dialekter i södra Sverige: krösamos eller krösemos) är en sylt som framställs av lingon som blandas med socker. Färdigköpt lingonsylt kan även innehålla vatten, förtjockningsmedel, citronsyra och konserveringsmedel.

Lingonsylt kan serveras till gröt eller filmjölk men också till flera lagade maträtter som köttbullar, blodpudding, pannkaka, raggmunk, kroppkakor/palt och renskav.

Tillagning

Lingonen kan kokas med en liten mängd vatten varefter sockret tillsätts och efter ett uppkok skummas sylten och hälls på förvaringskärl. Lingonen innehåller mycket pektin och sylten gelear sig väl. Tillsats av konserveringsmedel är i regel onödigt i och med att lingon naturligt innehåller bensoesyra som har en konserverande effekt.

När man framställer rårörda lingon används en annan metod. De råa lingonen rörs då med sockret tills det är helt löst.

Källor

  1. ^ ”krösamos”. Svensk Ordbok. 2021. https://svenska.se/so/?id=143111&pz=7. Läst 27 april 2023. ”belagt sedan ca 1645; till sv. dial. kröser, plur., 'lingon', urspr. trol. 'klasar'” 
  2. ^ Bengt Hallström. ”Syltning”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/syltning. Läst 4 maj 2015. 

Externa länkar

Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot