Linjäritet
Idag är Linjäritet ett ämne av stor relevans i det nutida samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Linjäritet blivit mer relevant inom olika områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Linjäritet idag, såväl som dess implikationer och återverkningar i den moderna världen. Vi kommer att analysera hur Linjäritet har påverkat människors dagliga liv och hur det har förändrat vårt sätt att relatera till världen omkring oss. Dessutom kommer vi att undersöka några av de mest relevanta perspektiven och debatterna kring Linjäritet, i syfte att ge en bred och djup inblick i detta betydelsefulla ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Uppslagsordet "Linjär" omdirigeras hit. Den här artikeln handlar om linjäritet inom matematik och vetenskap. För linjärer inom typografin se sans-serif och grotesk.
Linjäritet eller linearitet är en avledning av linjär eller lineär (av latinets linearis, av linea; 'tråd av linne') och avser något som kan beskrivas med en rät linje.
Linjäritet i matematiken
Inom matematiken är linjäritet ett samband mellan två variabler så att en ändring i den ena variabeln alltid leder till en proportionell ändring i den andra. Ett sådant samband kan uttryckas med räta linjens ekvation:
Variabeln y förändras alltid i proportion till hur man förändrar x. Proportionalitetsfaktorn är k. I en graf bestämmer k linjens lutning. Parametern m anger värdet på y när x = 0. Genom att välja ett större eller mindre m-värde höjs eller sänks hela grafen utan att lutningen ändras. Om m = 0 går linjen genom origo (punkten 0, 0), och då sägs x och y vara direkt proportionella.
En linjär ekvation kan ha flera oberoende variabler, exempelvis för rummets tre dimensioner x, y och z:
Så länge man bara varierar en av dem, beter sig ekvationen precis som räta linjens ekvation med en oberoende variabel och bara ett k-värde. Även olika former av synkron variation av de tre oberoende variablerna får ekvationen att bete sig som räta linjens ekvation.
Rent formellt är dock en funktion f linjär om och endast om den uppfyller de två linjäritetsegenskaperna, vilka är:
- homogenitet ()
och
- additivitet ()
Se även
- Linjär algebra
- Linjär avbildning
- Linjär ekvation
- Linjärt ekvationssystem
- Linjär funktion
- Linjärt rum
| ||||||||||||||||||||||||||
