Idag är Livsmedelsverket ett relevant ämne och av stort intresse för många människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Livsmedelsverket blivit en mötesplats för olika åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Livsmedelsverket, från dess påverkan på samhället till de nuvarande trenderna kring det. Vi kommer att dyka ner i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Livsmedelsverket i dagens värld och hur det har utvecklats över tid. Genom den här artikeln hoppas vi kunna ge en heltäckande bild av Livsmedelsverket och dess relevans idag.
Livsmedelsverket | |
Departement | Landsbygds- och infrastrukturdepartementet |
---|---|
Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
Ledning | Myndighetschef |
Kommun | Uppsala |
Län | Uppsala |
Organisationsnr | 202100-1850 |
Generaldirektör | Annica Sohlström |
Instruktion | SFS 2007:1043 |
Webbplats | www.livsmedelsverket.se |
Livsmedelsverket (före 2001: Statens livsmedelsverk, förkortat SLV) är i Sverige en statlig förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor med uppgift att i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor.
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten.
Statens Livsmedelsverk bildades 1972 genom en sammanslagning av delar av Statens institut för folkhälsan, delar av Kungliga veterinärstyrelsen och den enhet vid Kommerskollegium som ansvarade för livsmedelstillsatser.
Livsmedelsverket skall bland annat utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva och verka för en effektiv livsmedelskontroll. Svarta listan är en lista på varor som inte får säljas utan tillstånd. Myndigheten, som har sitt säte i Uppsala, sorterar fr.o.m. den 1 januari 2023 under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Livsmedelsverkets författningssamling innehåller lagar, EU-förordningar och Livsmedelsverkets egna föreskrifter. EU-förordningarna gäller direkt utan att de skrivs in i föreskrifterna.
Verket har bland annat givit ut Svenska näringsrekommendationer.
År 2020 ökades kontrollavgifterna för livsmedelsföretag, som debiteras per timme. Timpriset ökade från 1225 till 1720 kronor och taxan är samma för små som stora företag.
Slakterier kontrollerades fram till 2019 av samma inspektörer som andra livsmedelsföretag, men omorganiserades sedan. Slakterier har olika kontrollavgifter beroende på företagets storlek eftersom staten subventionerar avgifterna med 100 miljoner kronor.