I dagens värld fortsätter Luca Ghini att vara ett ämne av stor relevans och intresse för en stor del av befolkningen. Med tiden har Luca Ghini lyckats förbli i centrum för uppmärksamheten hos akademiker, proffs och amatörer, och visat sin betydelse och inverkan på olika områden i samhället. Genom historien har Luca Ghini varit föremål för ett flertal studier, debatter och reflektioner, vilket bidragit till att berika kunskapen i detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska några nyckelaspekter relaterade till Luca Ghini, med syftet att fördjupa oss i dess innebörd, dess utveckling och dess relevans idag.
Luca Ghini | |
Född | 1490 Casalfiumanese, Italien |
---|---|
Död | 4 maj 1556 Bologna |
Utbildad vid | Universitetet i Bologna |
Sysselsättning | Botaniker, universitetslärare, läkare |
Arbetsgivare | Universitetet i Bologna Universitetet i Pisa |
Redigera Wikidata |
Luca Ghini, född 1490 i Casalfiumanese, död 4 maj 1566 i Bologna, var en italiensk läkare och botaniker. Han var herbariets och den botaniska trädgårdens upphovsman. Auktorsnamnet Ghini kan användas för Luca Ghini i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Efter examen i filosofi och medicin vid Universitetet i Bologna 1527, fortsatte han forska i medicin. 1534 blev han Cosimo I de' Medicis medikus, och fortsatte sin gärning därefter i Pisa där han fick tjänst vid universitetet. Sedan blev han professor i botanik i Bologna.
1543 grundade han Orto dei semplici, den botaniska trädgården i Pisa, den första botaniska trädgården i världen. De närmaste århundradena skulle sådana anläggas i hela Europa och bli kärnan till medicin- och naturvetenskaperna. Två år senare grundade han den botaniska trädgården i Florens, men fortsatte vara chef vid trädgården i Pisa. Han efterträddes på den posten av sin förre student, Andrea Cesalpino.
Luca Ghini kom även på en metod att konservera växter, och katalogisera dem. 1544 skapade han världens första herbarium.
|