Luna 9
I dagens värld har Luna 9 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess inverkan på den globala ekonomin till dess inflytande på människors dagliga liv, har Luna 9 väckt debatter och diskussioner inom olika områden. För att förstå detta fenomen djupare är det viktigt att analysera dess olika dimensioner och återverkningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Luna 9 och dess relevans idag, såväl som de framtida perspektiv det väcker.
| Status | Uppdrag slutfört |
|---|---|
| Typ | Landare |
| Program | Lunaprogrammet |
| Organisation | Sovjetunionen |
| NSSDC-ID | 1966-006A |
| Uppdragets varaktighet | 6 dagar |
| Sista kontakt | 6 februari 1966, 22:55 UTC |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Bajkonur 31/6 |
| Uppskjutning | 31 januari 1966, 11:45:00 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Molnija-M 8K78M |
| Landning | |
| Landning | Månen |
| Landningskoordinater | 7.13° N - 64.37° W. |
| Tidpunkt för landning | 3 februari 1966, 18:44:52 UTC |
| Egenskaper | |
| Massa | 1 580 kg |
Luna 9 (ryska: Луна-9) var en sovjetisk rymdsond som sköts upp den 31 januari 1966, med en Molnija-raket och blev den första rymdsonden som mjuklandade på månen, den 3 februari 1966. Den blev också den första rymdsonden som tog bilder från ytan på en annan himlakropp, och sände dem vidare till jorden. Efter tre dagar på månens yta tog batterierna slut och man förlorade därmed kontakten med landaren.
Referenser
Noter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1966-006A. Läst 25 mars 2020.
- ^ ”månen - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5nen. Läst 23 november 2020.
| |||||||||||||||||||
