Ämnet Lundholmska huset har varit föremål för debatt och studier i åratal och genererat motstridiga åsikter och olika teorier. Sedan urminnes tider har Lundholmska huset spelat en grundläggande roll i olika aspekter av mänskligt liv, och påverkat utvecklingen av samhälle, kultur, politik och ekonomi. Genom historien har Lundholmska huset varit föremål för analys och reflektion, och genererat oändliga tolkningar och diskussioner om dess sanna innebörd och dess inverkan på dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Lundholmska huset, analysera dess betydelse och relevans idag, såväl som dess inflytande på olika områden i det dagliga livet.
Lundholmska huset | |
Bostadshus | |
Lundholmska huset.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Kungälvs kommun |
Ort | Kungälv, Prästgården 13 |
Adress | Västra gatan 19 |
Koordinater | 57°51′59.94″N 11°59′25.84″Ö / 57.8666500°N 11.9905111°Ö |
Kulturmärkning | |
Byggnadsminne | 30 mars 1981 |
- Referens nr. | 21400000579977, RAÄ. |
Färdigställande | 1670–1699 |
Byggnadsmaterial | Trä, liggtimmer, träpanel |
Lundholmska huset är ett byggnadsminnesmärkt tvåvåningshus i trä beläget på Västra gatan 19 i Kungälv. Det har gråvita fasader med vita knutar och inrymmer i dag två lägenheter. Huset är byggnadsminne sedan 30 mars 1981.
Huset byggdes under 1600-talets andra hälft – troligtvis som tillbyggnad till granntomtens gästgiveri – påbyggdes med en övervåning på sena 1700-talet och breddades vid början av 1800-talet. Ursprungligen tillhörde huset bryggare Lundholm men kom under åren att inrymma flera olika affärsrörelser såsom en matvarubutik, en smidesrörelse och en pälsvaruaffär. Under första världskriget ägdes det av Göteborgs Kex och hyrdes ut till fabrikens anställda.
|