I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av M/S Oden Gamle, utforska dess olika aspekter, dess inverkan på _var2-fältet och de olika åsikter och ståndpunkter som finns kring detta ämne. Från sitt ursprung till sin närvaro idag har M/S Oden Gamle väckt intresse och debatt bland experter och entusiaster. Genom en grundlig och rigorös analys kommer vi att försöka belysa nyckelaspekter av M/S Oden Gamle, undersöka dess inflytande på _var3 och dess potential att transformera framtiden för _var4. Den här artikeln syftar också till att ge läsaren en komplett och balanserad bild av M/S Oden Gamle, och erbjuda ett flerdimensionellt perspektiv som inbjuder till reflektion och öppen dialog.
| ||
S/S Oden utanför Strandvägen, 1953. | ||
Allmänt | ||
---|---|---|
Andra namn | Essingen I, Oden, Östergyllen, Bebban III | |
Systerfartyg | Essingen II | |
Historik | ||
Byggnadsvarv | Bergsunds Mekaniska Verkstad | |
Färdigställd | 1902 | |
Levererad | 1902 | |
Tekniska data | ||
Längd | 20,90 meter (utbyggd 21,28) | |
Bredd | 5,34 meter (utbyggd 5,64) | |
Maskin | Ford 2704 diesel 188 hk | |
Passagerare | 80 | |
M/S Oden Gamle är ett tidigare ångfartyg, byggd 1902 som ångslup på Bergsunds Mekaniska Verkstad under namnet Essingen I.
Fartyget levererades 1902 till Essingens Ångslups AB i Stockholm. 1907 övertogs hon av Waxholms Nya Ångfartygs AB i Vaxholm och döptes om till Oden. Nästa namnbyte skedde 1960 till Östergyllen då hon såldes till Martin Alexandersson i Norrköping. År 1961 byttes ångmaskinen ut till en 6-cylinder Ford Diesel. Efter flera ägarbyten och utchartring på bland annat traden Norrköping - Kolmården 1969 såldes fartyget till Berit Eva Margareta Gustafsson, Stockholm och blev omdöpt till Bebban III.
Sitt nuvarande (2012) namn Oden Gamle fick fartyget 1981.