Medie- och kommunikationsvetenskap
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Medie- och kommunikationsvetenskap, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Medie- och kommunikationsvetenskap har varit föremål för flera studier och forskning genom åren, och dess inverkan på det moderna samhället är obestridlig. Sedan upptäckten har Medie- och kommunikationsvetenskap genererat oändliga debatter och kontroverser, vilket väckt ett aldrig tidigare skådat intresse för olika kunskapsområden. Under de följande raderna kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta detaljerna om Medie- och kommunikationsvetenskap, utforska dess historia, dess inflytande idag och de framtida perspektiv den erbjuder. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller bara nyfiken, den här artikeln ger dig en berikande och komplett titt på Medie- och kommunikationsvetenskap.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Medie- och kommunikationsvetenskap (förkortat MKV) är ett relativt ungt akademiskt ämne som har sina teoretiska och metodologiska rötter i bland annat sociologi, statsvetenskap, nordiska språk och kulturvetenskaper. Inom detta tvärvetenskapliga ämne studeras massmedier som press, radio, tv och Internet i relation till offentlighet, maktstrukturer och effekt på mottagarna. Icke-medierad kommunikation mellan människor (framförallt i organisationer) studeras också – vanliga fält är riskkommunikation och strategisk kommunikation.
Kända teoretiker inom ämnet är bland andra Jean Baudrillard, Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Manuel Castells, Stuart Hall och Marshall McLuhan.[källa behövs]
Etymologi
Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för.
Utvärdering av ämnets kvalitet vid svenska lärosäten
Högskoleverket presenterade i april 2012 resultatet av utvärdering av 26 utbildningsprogram inom medie- och kommunikationsvetenskap vid svenska högskolor och universitet. Utvärderingen baserades på kvalitetsbedömning av självständiga arbeten (examensarbeten och uppsatser) samt bedömning av i hur hög grad utbildningarnas kursinnehåll uppfyller högskoleverkets krav på lärandemål. Ingen av utbildningarna bedömdes ha mycket hög kvalitet, men 18 hög kvalitet och 7 bristande kvalitet, som måste åtgärdas för att lärosätet ska få behålla examinationsrätten.
Se även
- Informatör
- Journalist
- Journalisthögskola
- Medieteknik
- Massmedier i Sverige
- Massmedium
- Medie- och informationskunnighet
Referenser
- ^ Etymonline, uppslagsord medium
- ^ Resultatsök - jämförutbildningarnas kvalitet Arkiverad 28 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., HSV 2012-04-26.
| |||||