Memma

Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Memma, som har fått stor relevans på senare tid. Från dess ursprung till dess nuvarande inverkan på samhället kommer dess utveckling och inflytande på olika områden att undersökas. Memma har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och skapat debatter och reflektioner om dess betydelse och genomslagskraft. Genom en omfattande analys kommer olika perspektiv att utforskas och en helhetssyn på Memma kommer att erbjudas, med syftet att ge en djupare förståelse för detta ämne.

Memma
Finsk påskdessert Redigera Wikidata
Memma serverad med strösocker och kaffegrädde. Redigera Wikidata
Under­klass tilldessert, påsk Redigera Wikidata
Ursp­rungs­landFinland Redigera Wikidata
Materialrågmjöl, malt, vatten Redigera Wikidata
Status för imma­te­riellt kulturarvWiki-inventory for living heritage Redigera Wikidata

Memma (efter finska mämmi) är en traditionell finsk påskdessert. Den är en sorts rågmjölspudding eller gröt.

Historia

Memma har en lång historia i finländsk matlagning och förekom hos värmlandsfinnar. Rätten har på senare år även fått vidare spridning i Sverige.

Memma var ursprungligen en folklig rätt i Finland som inte åts i högreståndskretsar. Senast under 1600-talet började den finskspråkiga befolkningen i sydvästra Finland göra en festmemma till påsken. Den skiljde sig från den vardagliga memman genom att den innehöll maltmjöl och gräddades i ugn i näverrivor. Under 1800-talets lopp blev memman mycket populär bland borgerskapet och åts under hela våren ända fram till midsommaren vid festliga tillfällen.

På 1950-talet blev memman något som så gott som alla i hela Finland kände till. I det efterkrigstida Finland behövde man nationalsymboler och memman var så speciell, både till utseende och till smak, att den lämpade sig väl som nationalrätt. Memmarecept hade också tagits med i kokböckerna och lärdes ut i husmodersskolorna, dock med en något förenklad tillverkningsprocedur.

Utseende och tillverkning

Memma är huvudsakligen gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Rätten har en mycket karakteristisk klibbig konsistens och mörkbrun färg med mustig, söt doft av spannmål. Memma äts vanligtvis med grädde, mjölk eller kaffegrädde, och ofta med strösocker. En modern variant är att servera memma med vaniljglass.

Traditionellt var det en lång procedur att laga memma. Det tog över ett dygn, för den skulle ömsom hållas ljum, ömsom vispas kraftigt och länge med bunken stående ute i snön, för att till slut baddas i timmar i ugnen.

Memman förvarades förr i näveraskar, rivor, men de har numera ersatts av pappaskar. Den färdiga memman måste förvaras kyld; ofta fryses memman före distribution till butik. En känd tillverkare är Kymppi-Mämmi i Toijala i Birkaland, Finland. I Sverige tillverkar och distribuerar Fazer Bageri stora delar av säsongsproduktionen av memma.

Liknande rätt

Den iranska nyårsrätten samanu har liknande karaktär.

Samanu, en produkt som påminner starkt om memma, förekommer som rätt på det persiska nyårsbordet (haft sin). Den äts i samband med firandet av det persiska nyåret nouruz. Till skillnad från memma tillverkas den på en bas av mjöl från groddat vete.

Referenser

  1. ^ ”Traditionella finska högtider och fester”. www.visitfinland.com. https://www.visitfinland.com/sv/artiklar/traditionella-finska-hogtider-och-fester/. Läst 8 januari 2023. 
  2. ^ ”Memma”. sprakinstitutet.fi. 21 mars 2016. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/pa_tal_om_sprak_2015/memma.20353.news. Läst 8 januari 2023. 
  3. ^ ”påsk - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/p%C3%A5sk. Läst 20 mars 2021. 
  4. ^ Anne Bergman; Carola Ekrem (2020). ”Fastlag och påsk”. Stora finlandssvenska festboken. Svenska litteratursällskapet i Finland. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken 
  5. ^ Fellman, Ida (23 mars 2016). ”Memman: påskbordets fasa eller höjdpunkt?”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-888729. Läst 8 januari 2023. 
  6. ^ Pirzadeh, Zinat (16 maj 2012). ”Jakten på den underbara puddingen”. www.hotellrevyn.se. https://www.hotellrevyn.se/asikt/jakten-pa-den-underbara-puddingen/. Läst 20 mars 2021. 
  7. ^ Kronqvist, Dan (24 mars 2016). ”Iransk memma smakar kardemumma”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/iransk-memma-smakar-kardemumma-2/. Läst 20 mars 2021. 

Externa länkar